År 7: Romarriket

Hej svejs!

För er som ska delta i frågesporten om Romarriket kommer här en kortare sammanfattning av vad man bör läsa på.

• Myten om Romulus och Remus
• Kullarna runt Tibern
• Handelns betydelse
• Kunskap från Etrusker och Greker
• Krig mot Etrusker och Greker
• Krig mot Karthago
• Republiken Rom
  Senat
  Folkförsamling
  Ämbetsmän
  Medborgare
  Bundsförvanter
  Provinser
  Guvernör
• Trycket ökar - Yrkessoldater
• Julius Caesar
• Inbördeskrig
• Kejsartiden

Detta och lite till dyker kanske upp under frågesporten så läs nu på ordentligt.

Hälsar
Timpan

År 8: Uppfinningarna som byggde samhället

Fördjupningsuppgiften kring Industriella Revolutionen handlar om att du som elev ska ta dig ut i Lilla Edet och se dig omkring.

Din uppgift är att ta en "stadsvandring" runt Lilla Edet och titta efter sådant som du tror kan ha haft betydelse för Lilla Edets utveckling. Detta ska du sedan beskriva och förklara varför det är så betydelsefullt för Lilla Edet.

• Fotografera gärna det du ska skriva om till din redovisning.
• Hitta egen information, kanske från personer som jobbar på platsen eller på biblioteket. (Uppslagsböcker finns på skolan)

Tid för arbetet är en vecka.

1. Första lektionen går vi igenom uppgiften och sedan beger ni er ut på en tur runt Lilla Edet.
2. Andra lektionen kan användas till fortsatt vandring men då i kombination med informationssök om "uppfinningen".
3. Eget arbete med informationssökning och planering av redovisning.
4. Redovisning i klassen om "uppfinningen" samt  gemensam diskussion. (Kan ta två lektioner om det blir mycket intressanta saker ni tar fram)

Redovisningen behöver inte vara särskilt lång. 5 minuter räcker eftersom vi också måste diskutera det ni tittat på tillsammans.

OBS! Den här uppgiften ersätter inte provet utan kompletterar och visar era färdigheter när det gäller att ta ansvar för era egna arbetsuppgifter. Dessutom finns här goda möjligheter att visa på färdigheter som ger dig möjlighet att nå målen för VG och MVG. Ttta gärna igenom vad som krävs för att få dessa betyg. Finns på den här sidan!

Hälsar
Timpan

År 9: Buddhismen - Del 1 av 2

Här nedan följer ett sammandrag av det vi går igenom i kursen om Buddhismen.

Vi börjar med det rent historiska och hur religionen uppstår.

Prins Siddharta föds
För ungefär 2500 år sedan föds en prins i norra Indien som heter Siddharta Gautama. Han var hindu eftersom den religion han förknippas med ännu inte hade uppkommit.

En spådom sa att han en gång kommer att bli en stor berömd kung eller en stor berömd helig man och det var kanske inte så konstigt etfersom han var en prins men pappa kungen blev orolig.

Det sades nämligen att det var lidandet som skulle visa vägen för lille Siddharta och vad han skulle bli. Kungen beskyddar därefter honom från allt ont och farligt i världen så att han ska komma undan lidandet. Siddharta ska inte behöva känna lidande, inte uppleva obehag, sorg eller fattigdom. Så trodde pappa kungen att det var bäst för sin son.

Siddharta rymmer hemifrån
Siddharta rymmer från palatset eftersom han inte trivs. Kanske blev det oerhörda beskyddet mer som ett fängelse för honom med höga murar mot omvärlden. När han rymmer ut i den verkliga världen och till det vanliga livet så får Siddharta för första gången se en gammal och trött man. Sedan ser han en sjuk och döende man och till sist får han syn på en död människa.

Det är alltså detta som är livet. han ser ålderdom och sjukdom. Han ser döden och allt väntar oss alla. Siddharta ser nu livet som ett enda långt lidande i väntan på döden.

Är tillvaron meningslös?
Siddharta ser en obesvärad munk som inte bryr sig om det mänskliga lidandet och därefter börjar han fundera över om det finns en väg till befrielse från lidandet.

Den rike prinsen gifter sig men funderingarna lämnar honom inte utan det är han som lämnar det vanliga livet när han är 29 år gammal. Han lämnar då fru och barn för att söka den rätta vägen.

Siddharta funderar över hur en människa ska leva för att leva rätt. Han provar först att bli en tiggarmunk och leva som asket. Han följer då hinduiska Gurus för att finna en väg till frälsningen. han hänger sig till Yoga och fasta men blir bara svagare och lider mer.

När han tröttnat på lidandet som asket så hänger han sig till lyxen och överflödet igen. Prinsen återvänder till lyxlivet men inser snabbt att han åter hamnar i begär som leder till lidande. Siddharta tycker att detta är mycket märkligt att man inte blir lycklig som asket och heller inte när man lever lyxliv. Hur ska man då leva?

Siddharta blir Buddha
Siddharta funderar och funderar och kommer fram till att det måste finnas en Gyllene medelväg. Det gäller att hitta det "vanliga livet" där man inte har för mycket och inte för lite.

Siddharta sätter sig under ett fikonträd och funderar och ägnar stor tid till meditation.
Vid 35 års ålder uppnår Siddharta fullständig upplysning!
Han förstår hur allt hänger samman och hur man ska leva på denna jord för att bli lycklig.
Han förstår nu sanningen om livet och han vet nu vägen ur lidandet. Siddharta blir Buddha, den upplyste och just uppvaknade.

Siddharta skulle i och med detta kunna slippa att leva på jorden eftersom han funnit den rätta vägen men har betsämmer sig för att stanna kvar och hjälpa människorna att själva finna den rätta vägen.

Buddha predikar för att sprida budskapet och munkar hjälper honom att sprida det vidare.

Den spännande fortsättningen kommer...

År 8: Dags för prov på Industriella revolutionen!

Hej på er!
Glada dagar i skolans värld och nu är det äntligen dags för ett avslutande prov på en tid av revolution. Här nedan följer en sammanfattning av det ni ska kunna på provet. Tänk på att också tänka själva! Försök att öva på formuleringar kring kluriga frågor. Försök förklara varför något händer och resonera kring om det är bra eller inte. Vad tycker du?

Vi hoppade från den franska revolutionen som mycket handlade om idéer till den industriella som mer handlade om att tillverka prylar bättre, fortare och billigare.

Det egna jordbruket effektiviserades på flera sätt när befolkningen ökade och behövde mer mat. De som inte längre behövdes flyttade ofta till städerna för att hitta något nytt att jobba med.

Människan är kreativ och vill inte sitta sysslolös allt för länge och kommer då på nya saker att göra. Dessutom har människan vid dessa tillfällen skapat nya behov där saker som inte tidigare funnits "plötsligt" behövs av allt fler.

Hemindustrin effektiviseras och alla rbetare samlas på ett ställe, i en fabrik för att kunna tillverka mer, snabbare och billigare. Organisation, minskat spill och billigare lokalkostnader är exempel på varför fabriken är bättre än hemindustri.

Nya uppfinningar dyker upp. Däribland den flygande skytteln och "Spinning Jenny" som revolutionerar tygindustrin. Spinning Jenny ersatte 4-8 arbetare i ett nafs och kanske var det därför som ordet sabotage börjar användas efter incidenter i fabriken.

Ångmaskinen som James Watt förfinar och börjar utnyttja till en snurrande rörelse är revolution! Det snurrande hjulet i fabriken, på ångfartyg och på lokomotiv gör att fabriken nu kan ligga var som helst.

Det som behövs för tillverkning är

• Kraft (energi)
• Arbetskraft
• Råvaror
• Marknad (där produkten säljs)

och med ångkraften kunde man nu mer välja var fabrikerna skulle ligga.

Järnet blir bättre och billigare och behövs i fabrikens maskiner och i samhällets infrastruktur (vägar, broar osv).

Kolet är den viktigaste energikällan men det är dyrt att framställa kol från trä så därför börjar man bryta stenkol istället. Var finns det?
Stålverket lägger man där energikällan finns så därför hamnar de vid kolgruvorna.

Kolgruvan var farlig och smutsig och arbetarna som bodde vid gruvans chakt mådde inte alltid så bra. De som jobbade med gruvdrift och i industrin levde inte alls lika länge som vi gör idag. Barn tvingades arbeta för att överleva och fick i och för sig lättare jobb som vakt vid gruvan men det var ett hårt liv. Var man liten så fick man också en liten lön...

Arbetarnas arbetsmiljö börjar uppmärksammas och nya lagar kommer 1842 för att förbättra villkoren för hur människor kan behandlas.

Transportbehovet ökar allt mer och vägarna förgbättras men nu slår också järnvägen igenom. Naturligtvis behövs ännu mer järn och i detta tar utvecklingen fart något alldeles oerhört. Ångbåtar tar över handelsvägarna från segelfartygen. Går detta att stoppa och vill vi det?

Varför skulle det vara bra att stoppa utvecklingen och varför skulle det vara nödvändigt att se till att den fortsätter som den gör?

År 7: Frågesport om Grekiska Antiken

Så är det snart dags för deltävling två i ämnet "Äldre kulturer vi minns!" Turen har den här gången kommit till det gamla antika Grekland där ni ska sättas på prov i frågor som "vad hände då?" och "vad var det fiffiga i det?"

För att ni ska få lite försmak så tänkte jag här ge lite tips om vad vi har gått igenom och naturligtvis vad som kan komma upp i tävlingen.

1. Vi började med att prata om vad som gjorde att Kreta och Mykene kunde ta ganska mycket av makten i Medelhavsregionen ungefär 2000 f.Kr. Ni fick också reda på vad som avslutade deras tid vid makten.
2. I nästa avsnitt var det Fenicierna och deras fiffiga uppfinningar vi gick igenom. Det mesta handlar om handel som är väldigt viktigt för att en civilisation ska nå framgång. Fenicierna var sjöfarare och handelsmän och var bland de första som även började handla med information tack vare en annan fiffig "uppfinning".

3. I det tredje kapitlet gick vi igenom hur de grekiska stadsstaterna växer fram. Ni borde också veta varför en liten stad kunde bli en egen stat och varför de inte slog sig ihop med andra städer på direkten. Grekerna ger sig ut på kolonijakt och då blir perserna arga på dem eftersom de koloniserade "deras" land.

4. Perserna var förhållandevis goda mot de folk de besegrade i krig men de fick nog av grekerna och anföll de små stadsstaterna. Ett av de mer kända slagen är det vid Marathon som har fått ett "springlopp" uppkallat efter sig. Grekerna lyckas faktiskt hålla perserna borta trots att perserna var många fler och duktigare krigare. Åter igen utnyttjade grekerna geografin till segra i strid.
5. Krigarstaten Sparta var speciell eftersom de bara hade ett mål för sin befolkning och det var att förbereda för strid. Uttrycket "att leva spartanskt" kommer från deras sätt att leva.

6. Demokratin kommer från det gamla Grekland och vi är stolta över att hålla på denna tradition. vad demokrati betyder och hur det fungerar ska du nu veta men också att man alltid måste kämpa för att behålla och utveckla demokratin.

Vi hoppade över några stycken och dök ner igen i avsnitt

10. Alexander den store var en fantastisk krigare som erövrade stora delar av det persiska riket det sträckte sig vida omkring och Alexander lyckades faktiskt att bli ganska populär. Hur kan en krigare som erövrar ditt land bli populär? Konstigt men så kan det vara. Alexander, den store krigaren, dog snöpligt på grund av en av de orsaker till att människans stora riken ibland slutar att existera. Snopet nog så dog han bara 33 år gammal.

Hellenismen kommer ur Alexanders död och det är en blandkultur som tar det bästa från olika kulturer och gör det till en populär kultur i Europa. Många olika saker har vi "ärvt" från Hellenismen, däribland byggnadsstilar och t.ex. teater.

Oj, det var mycket det här men intressant. Lycka till på frågesporten och må de gamla grekiska gudarna stå dig bi.

PS. jag höll på att glömma att vi även lärt oss lite grekiska bokstäver och några få ord därtill. Hoppas att du kommer ihåg lite av det också till frågesporten!

Hälsar

Lars