År 8: Resurser och Näringar - Uppgiften här!

Planering i SO, geografi
Resurser och näringar
I det här arbetet jobbar vi med resurser och näringar och hur det ser ut i Norden. Vi kommer att ha genomgångar där det beskrivs vad detta är och hur det ser ut i vårt eget land samt vad våra nordiska grannländer har för resurser och hur dessa används.

Vad ska eleverna kunna?

• Känna till de viktigaste näringarna och hur människan nyttjar dessa samt hur detta påverkar vår miljö (G)

• Kunna sammanställa olika kunskapskällor (G)

• Känna till hur samhälleliga omvälvningar påverkat Sveriges utveckling mot ett demokratiskt och ekonomiskt starkt välfärdssamhälle (G)

Tidsåtgång
Avsnittet kräver 16*60 minuter. Lärarledda genomgångar: 6*60 min. Elevarbete: 8*60 min. Diskussioner och avslutning 2*60 min.


Hur jobbar vi?
Inledning
Arbetet inleds med att läraren går igenom de mål som eleven ska nå utifrån läroplanen. Vi tittar också på upplägget rent tidsmässigt och hur många veckor vi har på oss samt hur arbetet ska redovisas.

Uppstart
Vi går igenom målen tillsammans och kopplar dem till uppgiften som sådan. Därefter är det avsatt ett par lektioner för lärarledd genomgång av avsnittet.

Elevarbete – Vad ska eleven göra?
Eleverna jobbar med hjälp av boken i geografi för år 8 där avsnittet tas upp. Vi kommer at jobba med avsnitten ”Resurser och näringar” samt avsnittet om ”Norden” i ett och samma arbete där tonvikten ligger på arbetet med Resurser och närningar.

Eleverna kan välja att jobba med avsnittet utifrån att de ska göra ett prov på avsnittet eller så jobbar de utifrån att de ska göra en inlämning efter arbetets slut. Välj 1 eller 2 nedan.


1. Väljer man att göra prov så ska sidorna 161-233 läsas eftersom det är allt detta vi avhandlar.


2. Väljer man att göra en inlämningsuppgift så är det följande frågor som ska jobbas med.

• Vilka är basresurserna i de Nordiska länderna?

• Vilka resurser har gjort de nordiska länderna rika?

• Hur har resurser och näringar förändrats över tid? Från före industriella revolutionen till idag.

• Hur ser framtiden ut för de nordiska länderna? Vad ska de satsa på i framtiden?


• Glöm inte att ha egna åsikter och förklara varför du tycker som du gör.



Uppföljning och påfyllning
Vid lämpligt tillfälle fyller vi på med information om de nordiska länderna som eleverna kan ha som utgångspunkt när förändring över tid ska beskrivas och när eleven ska fundera över hur framtiden ser ut för de nordiska länderna.

Redovisning
Antingen gör eleven prov på måndag i vecka 50 eller så lämnas inlämningsuppgiften in denna dag. Vi diskuterar kort resultatet under första lektionerna i vecka 2.


Hälsar

Lars

År 9: Moral och Etik

Länkar till Wikipedia samt andra intressanta platser i ämnet Moral och Etik.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Etik (Wikipedia om etik)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Moral (Wikipedia om moral)

http://www.to-life.se/etik_.htm (Religionssida som är bra)

http://www.vardegrunden.se/hem/ (mest för lärare kanske men intressant ändå)

År 7-9: Ritprogram

GP tipsade om Homestyler.com 10/12-10 och det verkar vara en tjänst för skolan.
Rita ditt drömhus och inred det i 3D. Funkar säkert kanonbra till hemkunskapen och samhällskunskapen.

Jag glömde kanske att säga att det är gratis!
Gå in på http://homestyler.com/home och testa.

År 8: Så styrs Sverige / Val och Partier

Prezipresentation

År 7: Massmedia

Planering i samhällskunskap för år 7
Massmedia

Vi jobbar utifrån boken ”Samhälle i dag”, sol 3000 på sidorna 120-145
Vilka mål ska eleverna nå för godkänt?

• Känna till olika former av media.

• Kunna granska och värdera uppgifter och åsikter från olika källor.

Vad jobbar vi med?

• Vad massmedia är

• Massmedias uppgifter

• Vad en bra nyhet är

• Propaganda

• Betydelsen av att information nästan alltid är vinklad

• Vad det innebär att vara källkritisk

• Vilka lagar som styr media

• Hur en nyhet färdas från händelse (avsändare) till mottagare

• Etiska regler (vad etik är)

• Vad manipulation innebär eller att ljuga med text och bild

Tidsåtgång

Avsnittet kräver 6*60 minuter inför provet samt en lektion för prov / redovisning.

Hur jobbar vi?

Inledning

Arbetet inleds med att läraren går igenom de mål som eleven ska nå utifrån läroplanen. Vi tittar också på upplägget rent tidsmässigt och hur många veckor vi har på oss samt hur arbetet ska redovisas.

Uppstart

Vi går igenom målen tillsammans och kopplar dem till uppgiften som sådan. Därefter är det avsatt ett par lektioner för lärarledd genomgång av avsnittet.

Elevarbete – Vad ska eleven göra?

Eleverna jobbar med hjälp av boken i samhällskunskap för år 7 där avsnittet tas upp.

Eleverna följer med på lektionerna och antecknar under genomgångar. Eleven bör vara aktiv och hänga med i, och delta i diskussioner under lektionstid samt göra de övningar vi jobbar med under lektionerna.

Inför prov förväntas eleven läsa på och ska ges möjlighet att göra detta i god tid.

Vid inlämningsarbete ska eleven ges möjlighet att fråga och få hjälp med hur arbetet ska skrivas och ungefär vilken omfattning som förväntas. Eleven ska då jobba med sitt eget arbete under lektionstid samt på annan plats vid behov.

Uppföljning och påfyllning

Vid lämpligt tillfälle fyller vi på med information som kan ge eleverna ytterligare fördjupning i ämnet och som kan ge fler uppslag till det egna arbetet eller för att kunna svara mer ingående på prov.

Redovisning

Vid prov görs detta samlat i klass under ett lektionstillfälle. Får eleven inte godkänt på provet så har eleven möjlighet att göra provet på omprovstillfälle. Eleven anmäler sig till detta.

Vid inlämningsuppgift ska uppgiften redovisas kort om inte annat anges. Uppgiften lämnas dessutom in skriftligen vid detta tillfälle.

Hälsar

Lars

År 7: Oceanerna

Här kommer Power Point presentationen som jag utlovade. Kom ihåg att rubrikerna saknas men att du säkert redan skrivit upp dem under lektionerna.

Oceanerna ge år 7

View more presentations from Lars Thim.

År 8: Resurser och Näringar - Nordenstatistik

Hej på er.
Till ert arbete om Resurser och näringar så finns det hur mycket information som helst på nätet.

Här har ni ett antal länkar som är intressanta men det kommer mer.

http://www.norden.org/sv Här finns Nordisk Statistisk Årsbok

http://www.nordregio.se/default.asp Massor om Norden med kartor och annat material som kan förgylla

http://sv.wikipedia.org/wiki/Norden Wikipedia

http://www.lrf.se/ Lantbrukarnas riksförbund

http://www.dr.dk/Undervisning/Norden/se/Geografi/Geokort.htm Norden förr och nu

Jag har dessutom lagt in en äldre version (2008) av Statistisk årsbok i Ping Pong under "Planeringar".

År 8: Resurser och Näringar - Uppgiften!

Uppgiften ni har i geografi finns nu inlagd i Ping Pong under [ Klass 8f - Ämnen - SO - SO med Lars - Planeringar ]

År 8: Slideshare: Resurser och näringar

Varsågoda!
Här kommer en första Power Point via Slideshare till er som går i år 8 och håller på med ett arbete om Resurser och Näringar. Det är första gången som jag lägger ut en av mina presentationer här och tyvärr fungerar inte alla delar i presentationen. Det ser ut som om rubrikerna fallit bort men det går ändå att förstå vad det handlar om.

Hör gärna av dig om du använder dig av den här presentationen så att jag får reda på vad dy tycker. Är det bra? Funkar det bra för dig? vad går att göra bättre?

Hör av dig till lars.thim@lillaedet.se eller kommentera direkt här i bloggen.

Håll till godo!

Resurser och näringar år 8

View more presentations from Lars Thim.

År 9: Hur behandlar vi varandra?

Planering i SO (alla ämnen) för år 9


Hur behandlar vi varandra egentligen?

Vi jobbar den här gången utifrån de mänskliga rättigheterna samt olika ideologier där vi tittar på och jämför med hur skolan jobbar med dessa frågor.

Arbetet tar sin början i ett avsnitt från historiaundervisningen som handlar om ideologier (konservatismen, liberalismen och socialismen) och hur nationalismen växer fram. Människan har alltid försökt ordna olika system för att det ska bli lättare att leva och fungera tillsammans med andra människor och det är i dessa grundläggande ideologier som vi startar vår undersökning.

Vi fortsätter med att titta på de mänskliga rättigheterna och skolans likabehandlingsplan som är de dokument som eleverna ska jämföra med varandra. I samband med detta kan det vara intressant att diskutera etik och moral vilket vi också tar upp som ett komplement till det övriga vi diskuterar.

Till slut tittar vi även på hur vi människor behandlar vår jord och vad vi kan förvänta oss för resultat av detta. Miljöproblematiken försvårar vår situation och behöver lyftas fram i samband med detta.

Vad ska eleverna kunna?
• Ha kännedom om de mänskliga rättigheterna (samhällskunskap)

• Kunna sammanställa olika kunskapskällor (samhällskunskap)

• Känna till lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor (geografi)

• Känna till politiska ideologiers framväxt och vad de står för (historia)

• Kunna diskutera och ta ställning i moraliska och etiska frågor (religion)

Tidsåtgång
Avsnittet kräver 16*60 minuter. Lärarledda genomgångar: 6*60 min. Elevarbete: 8*60 min. Diskussioner och avslutning 2*60 min.

Hur jobbar vi?

Inledning
Arbetet inleds med att läraren går igenom de mål som eleven ska nå utifrån läroplanen. Vi tittar också på upplägget rent tidsmässigt och hur många veckor vi har på oss samt hur arbetet ska redovisas.

Uppstart
Eleverna arbetar med en kort text om ideologier för att komma igång i sina funderingar kring hur människor lever tillsammans. Till andra lektionen får de ut skolans likabehandlingsplan och mänskliga rättigheter samt att detta gås igenom kort för att visa på innehållet.

Elevarbete
Eleverna jobbar självständigt med faktainsamling kring de mänskliga rättigheterna. De kan sedan utgå från de mänskliga rättigheterna och sedan jämföra med skolans likabehandlingsplan.

• Vad är mänskliga rättigheter?

• Vad står det i likabehandlingsplanen och vad är den till för?

• Plocka ut minst fem olika punkter att jämföra mellan dessa två texter.

• Beskriv vad de innebär och visa sedan på likheter och skillnader i dessa dokument.

• Följer skolans likabehandlingsplan de mänskliga rättigheterna?


• Glöm inte att ha egna åsikter och förklara varför du tycker som du gör.


Uppföljning och påfyllning
Vid lämpligt tillfälle, när eleverna kanske inte jobbar så effektivt, går vi igenom vad moral och etik är. Detta kan eleverna sedan väva in i sin jämförelse genom att ta upp dessa grundläggande regler och hur människan gör utifrån sina egna funderingar.

Redovisning
En första uppgift är att skriva ihop en kort text om ideologier som lämnas in efter uppstartsveckan.

Redovisning av arbetet görs genom att eleven lämnar in en skriftlig redogörelse för vad eleven själv har valt att jämföra i skolans Likabehandlingsplan och de mänskliga rättigheterna.

Tid för redovisning
Vi avslutar jobbet under vecka 50 samt att allt ska vara inlämnat senast måndag i vecka 51. Det sista kommer inte med till betyget under hösten utan till slutbetyget till våren.


Hälsar
Lars

År 9: Mänskliga rättigheter

Här kommer några bra länkar att titta igenom med tanke på uppgiften där ni ska jämföra de mänskliga rättigheterna med skolans likabehandlingsplan.

Regeringens sida för mänskliga rättigheter
http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?module_instance=3&

Wikipedia
http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4nskliga_r%C3%A4ttigheter

FN
http://www.fn.se/var-verksamhet/manskliga-rattigheter-och-demokrati/

År 9: Världsreligioner

Bra länk till sida som behandlar världsreligioner.
http://www.to-life.se/religioner.html

År 9: Konflikter i världen

Bra länk till Uppsala universitet där alla konflikter i världen presenteras (språk: engelska)
http://www.pcr.uu.se/research/UCDP/

Detaljplanering närmsta veckorna (V.43-49)

Lägger in planeringen för de närmsta veckorna här. Klicka på bilden för förstoring...

År 7: Tidningsartikelns delar

När du ska skriva en artikel så ska oftast ett antal delar finnas med. Dessa är Rubrik, ingress, bild, bildtext, texten och en "byline".

Rubriken ska stå överst och skapa intresse. Dessutom måste den ge kort information om vad läsaren kommer att få veta i artikelt, alltså vad det handlar om.

Ingressen är en sammanfattning av texten och brukar stå i början av artikeln. Den går inte att skriva förrän texten är klar eftersom det är texten som ska sammanfattas. Ingressen brukar vara kort och i fetstil. Lätt att hitta och lagom lite information så att den late kan läsa den och veta vad texten innehåller.

Bilden till en artikel ska föra fram budskapet på ett bra sätt. Framhäva och göra det hela lite mer intressant. Bilden ska ha med texten att göra så det går inte att skriva om en häst och ha en cykel på bilden. (om det nu inte är så att hästen är en hejare på att cykla...)

Bildtexten under bilden ska bara beskriva bilden, inget annat. Det får inte framkomma något nytt i bildtexten.

Texten är ju det viktigaste men det gäller att locka läsare till den. Här ska du skriva på ett sätt att det intressanta går fram och att det blir tydligt, trovärdigt och att det finns ett visst intresse för läsaren.

En "byline" är ditt namn helt enkelt eftersom man måste stå för vad man skriver i en tidning. Ibland kan man se en bild på författaren samt telefonnummer eller e-postdaress så att man kna komma i kontakt med den som skrivit texten.

Man får ju inte hitta på hur som helst i en artikel så det måste gå att kontrollera det som skrivits på något sätt.

År 7: Vad är en bra nyhet?

För att en nyhet ska väcka uppmärksamhet så krävs det att den uppfyller några kriterier. Kanske alla eller några av dem men åtninstone en. Det är inte så att fler är bättre än en eftersom en viktig sak kan vara så viktig att de andra inte behövs. Krångligt?

Så här tänker jag:
Nyheten måste vara
Färsk! Ju nyare desto bättre. Har något hänt för länge sedan så är det inte lika kul att läsa om.

Nära! Ju närmre dig något händer desto intressantare blir det för dig. Häder en liten grej nära dig så bryr du dig mer än om samma sak händer långt bort.

Dramatik! Är det som hänt dramatiskt och ovanligt så blir det intressantare att läsa om. Är händelsen lite farlig eller kanske mycket farlig eller att många drabbas så kan det hända långt bort och fortfarande vara intressant.

Känsloladdat! Kan man framkalla känslor med artikeln så är den intressantare. Att få läsaren att gråta, skratta eller bli riktigt arg är bättre än om läsaren bara rycker på axlarna och struntar i vilket...

År 8: Europa tar form

Under ett antal veckor kommer vi i år 8 att titta på hur Europa växer sig starka och blir en världsmakt att räkna med. Det tar sin början i att romarriket faller sönder och vissa delar av Europa invaderas av araberna. Kyrkans roll kommer också att tas upp eftersom dess inflytande var stort under denna tid och ingen satte sig upp mot kyrkan utan att känna sig en aningens orolig.
Vi avslutar i 1700-talet efter att ett antal länder försökt roffa åt sig makten, rikedomar och hela härligheten.

Nedan följer hela kapitlet i punktform. Vi ska hinna med allt detta innan vi kan ha prov på det. Det är massor att lära sig och vi kan dela upp det i flera mindre prov om det passar er bättre.

500-1000-talet
Europa tar form

• Romarriket faller sönder
• Islam gör sitt intåg på scenen
• Araberna erövrar Europa
• Östrom står emot
• Europeiskt förfall inför det nya millenniet
• Kyrkan står när andra faller
• Ur misären föds det nya Europa
• Feodalismen
• Korstågen

Bild från filmen "Kingdom of heaven"

1000-1500-talet
Världskartan ritas

• Ny vetenskap
• Erövringar utanför Europa
• Portugiser och spanjorer
• Vägen till Indien
• Columbus tar en ny väg till...?
• Påven delar jorden
• Araberna vill ha sin del av kakan
• Amerika - den nya kontinenten

Columbus landstiger... ja, var då?

... - 1700-talet
Tre stormakter

• Habsburg
• Stormakter knäcks av skulder och krig
• Frankrike drabbas av inbördeskrig
• Kung Sol tar makten i Frankrike
• England blir den nya stormakten
• Storbritannien bildas
• Handelsströmmen vänder

Habsburgska riket i mitten av 1500-talet

År 9: Tio Guds Bud

Utdrag från Wikipedia.
Vi har diskuterat kring budorden som är omskrivna enligt reformert tradition. Budorden kan vara en bra grund att diskutera kring och jämföra religioner emellan.

De tio budorden i judisk tro

1.Tro på Gud
2.Förbud mot otillbörlig tillbedjan
3.Förbud mot att ingå eder
4.Att högtidlighålla helgade dagar
5.Respekt för föräldrar och lärare
6.Förbud mot mord
7.Förbud mot äktenskapsbrott
8.Förbud mot stöld
9.Förbud mot falskt vittnesbörd
10.Förbud mot girighet

 
De tio budorden enligt reformert tradition

Återgivningen nedan är från Bibel 2000[2], men med siffror införda för att förtydliga indelningen.

Jag är Herren, din Gud, som förde dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret.

1.Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild av någonting uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem. Ty jag är Herren, din Gud, en svartsjuk Gud, som låter straffet för fädernas skuld drabba barnen intill tredje och fjärde led när man försmår mig men visar godhet mot tusenden när man älskar mig och håller mina bud. (Det finns bara en Gud)

2.Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn.

3.Tänk på att hålla sabbatsdagen helig. ("Var noga med att hålla sabbatsdagen helig, så som Herren, din Gud, har befallt dig" i 5 Mos) Sex dagar skall du arbeta och sköta alla dina sysslor, men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, varken du eller din son eller din dotter, din slav eller din slavinna, din boskap ("din oxe eller din åsna eller något annat lastdjur du har" i 5 Mos) eller invandraren i dina städer. Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt vad de rymmer, men på den sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och gjort den till en helig dag. ("Kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten och att Herren, din Gud, förde dig ut därifrån med stark hand och lyftad arm. Därför har Herren, din Gud, befallt dig att fira sabbatsdagen" i 5 Mos)

4.Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig. ("så som Herren, din Gud, har befallt dig, så att du får leva länge och det går dig väl i det land som Herren, din Gud, ger dig" i 5 Mos)

5.Du skall icke dräpa.

6.Du skall icke begå äktenskapsbrott.

7.Du skall icke stjäla.

8.Du skall icke vittna falskt mot din nästa.

9.Du skall icke ha begär till din nästas hus.

10.Du skall icke ha begär till din nästas hustru eller hans slav eller hans slavinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.

År 7: Källkritik

Nedan finner du uppgiften i Källkritik där du som elev ska skriva en artikel som du hittar på själv utifrån en gemensam bild.

Egen artikel
Du ska skriva en artikel utifrån en gemensam bild och du får skriva om i stort sett vad som helst. Tänk på att det är meningen att artikeln ska publiceras (skrivas och visas) i en tänkt dagstidning så du får hålla dig till de regler som gäller för "god publicistiskt ton". (Vad det är pratar vi om i klassen).

Skriv först en nyhet utifrån denna bild och sedan är det upp till dig att göra artikeln så trovärdig som möjligt.

Alla andra får sedan fundera över innehållet i din artikel och diskutera om det som beskrivs verkligen kan ha hänt. Vi ska alltså öva källkritik på egna påhittade artiklar som handlar om sådant som sannolikt inte hänt.

Vi diskuterar sedan sådant som kan hjälpa oss i våra funderingar kring vad som är sant eller åtminstone sannolikt.

Skolverkets kursplaner och betygskriterier

Vilka är målen som du som elev ska uppnå i de olika ämnena?

Skolverket ger oss dessa riktlinjer och mål för vad en elev ska uppnå för de olika betygen i skolans alla ämnen.

Nedan följer länkar till olika sidor på Skolverket

Kursplaner och betygskriterier för grundskolan

Samhällsorienterande ämnen

Geografi
Historia
Religion
Samhällskunskap

År 8: Partiarbetet

I samhällskunskapen jobbar vi mycket med frågor som rör demokrati och i valtider så blir detta ännu mer intressant och ger fler roliga sätt att jobba på.

Plakatpromenaden
Du har en uppgift där du ska gå ut på en "Plakatpromenad" där du funderar över de budskap som sprids vid vägar och platser där människor samlas. De olika partierna vill säga något till dig.

Frågor att fundera kring:

• Vem är det som vill ge dig ett budskap?
• Vad säger de?
• Varför säger de just detta just nu?
• Hur ser deras plakat ut?
• Tilltalar utformningen och budskapet dig?

Vi diskuterar det du sett och de frågor du hade med dig samt funderar kring begrepp som information och propaganda.

Partiarbetet
Du har även ett större arbete där du ska skriva eller redovisa på lämpligt sätt, om ett parti bland de stora sju.
Vi har tittat översiktligt på dessa partiers huvudfrågor just nu samt vilka ideologioer som ligger bakom deras åsikter.

Din uppgift är att

• beskriva partiets ideologi
• beskriva partiets nutida politik
• ge exempel på hjärtefrågor just nu
• ge information om partiets historiska bakgrund
• beskriva partiets stödpartier och tala om vilka likheter dessa partier har
• beskriva partiets politiska motståndare och vilka skillnader som finns mellan dessa partier
• beskriva partiets presentation av sig själv utifrån det material du använder
• samt att du även ska ha en egen åsikt där du talar om vad du tycker är bra och vad som är dåligt med det parti du undersöker. Du ska, så klart, också tala om varför du tycker som du gör.

Din redovisning består av något som du kan lämna över till mig, på ett eller annat sätt. Du kan skriva i ditt skrivhäfte, på lösblad eller kanske i bloggform. Du kan lämna över det till mig via e-post eller på något annat fiffigt sätt som du kommer på. Huvudsaken är att jag får in något från dig som visar på vad du kan!

Tid?
Plakatpromenaden tar en timme lite drygt att genomföra och kanske en timme till när du funderar för dig själv var du nu befinner dig.

Partiarbetet tar lite längre tid där några lektioner går åt till genomgångar av partier och hur Sverige styrs.

• Du ska jobba själv i boken eller i häfte för att få lite mer information kring hur det fungerar i Sverige, det här med politik.
• Du ska ta reda på information som rör ditt parti och de partier du vill jämföra med och detta kan kräva en veckas jobb. (4 klocktimmar).
• Du ska sätta samman och presentera ditt arbete vilket tar ca 2 klocktimmar.

Totalt ska arbetet klaras av på tre veckor (12 klocktimmar) och behöver du mer tid än så så blir det till att jobba hemma.

Läsåret 2010/11 är här!

Välkommen tillbaka!
Önskar alla mina gamla och nya elever välkomna tillbaka efter sommarlovet.
Hoppas att allt du gjort och hunnit med varit sådant som du verkligen kände för att göra. Detsamma hoppas jag nu att vi ska kunna göra sådant som vi verkligen vill göra under året som kommer.

Vi har massor att göra under den tid du nu har kvar i grundskolan och jobbar vi effektivt på ett bra och roligt sätt så kommer tiden säkert att flyga fram mot ett bra resultat som vi alla kan vara stolta över.

Börjar du sjuan?
Under året så kommer du att läsa samhällskunskap och geografi med mig. Kanske borde jag presentera mig lite kort redan här.

Jag heter Lars Thim och är SO-lärare på Fuxernaskolan. Under året så kommer jag att jobba måndag till onsdag på skolan som lärare och på torsdagar och fredagar så jobbar jag som IT-pedagog i kommunen. Som lärare så undervisar jag er ungdomar och som IT-pedagog så undervisar jag bland annat lärarna i kommunen. Jag presenterar mig närmare när vi träffas.

Börjar du åttan?
Gick du i sjuan på Fuxernaskolan förra året och fick mig i SO under förra hösten så får du dras med mig i år igen. Jag kommer att undervisa i SO i klass 8F. Vi fortsätter vårt arbete lika bra och intensivt som vi avslutade under förra året.

Till att börja med så kommer vi att jobba med hur Sverige styrs. Tredje söndagen i september så är det val i Sverige och det ska vi titta närmare på fram tills dess.

Börjar du nian?
Efter några veckor med uppstart och studieteknik så kommer vi att börja läsa om de stora världsreligionerna. Sedan går du ut på PRAO veckan innan höstlovet och sedan blir det ett temaarbete med människans varande på denna planet. Det blir en blandning av ideologier, moral och etik samt miljötänkande där människans livsstil står i centrum. Där har du möjlighet att fördjupa dig i alla SO-ämnena samt redovisa i en form som passar dig bäst.


När Du kommer tillbaka så kör vi så det ryker och ryker det så kör vi ändå!

Hälsar
Lars

År 7: Romarriket

Hej svejs!

För er som ska delta i frågesporten om Romarriket kommer här en kortare sammanfattning av vad man bör läsa på.

• Myten om Romulus och Remus
• Kullarna runt Tibern
• Handelns betydelse
• Kunskap från Etrusker och Greker
• Krig mot Etrusker och Greker
• Krig mot Karthago
• Republiken Rom
  Senat
  Folkförsamling
  Ämbetsmän
  Medborgare
  Bundsförvanter
  Provinser
  Guvernör
• Trycket ökar - Yrkessoldater
• Julius Caesar
• Inbördeskrig
• Kejsartiden

Detta och lite till dyker kanske upp under frågesporten så läs nu på ordentligt.

Hälsar
Timpan

År 8: Uppfinningarna som byggde samhället

Fördjupningsuppgiften kring Industriella Revolutionen handlar om att du som elev ska ta dig ut i Lilla Edet och se dig omkring.

Din uppgift är att ta en "stadsvandring" runt Lilla Edet och titta efter sådant som du tror kan ha haft betydelse för Lilla Edets utveckling. Detta ska du sedan beskriva och förklara varför det är så betydelsefullt för Lilla Edet.

• Fotografera gärna det du ska skriva om till din redovisning.
• Hitta egen information, kanske från personer som jobbar på platsen eller på biblioteket. (Uppslagsböcker finns på skolan)

Tid för arbetet är en vecka.

1. Första lektionen går vi igenom uppgiften och sedan beger ni er ut på en tur runt Lilla Edet.
2. Andra lektionen kan användas till fortsatt vandring men då i kombination med informationssök om "uppfinningen".
3. Eget arbete med informationssökning och planering av redovisning.
4. Redovisning i klassen om "uppfinningen" samt  gemensam diskussion. (Kan ta två lektioner om det blir mycket intressanta saker ni tar fram)

Redovisningen behöver inte vara särskilt lång. 5 minuter räcker eftersom vi också måste diskutera det ni tittat på tillsammans.

OBS! Den här uppgiften ersätter inte provet utan kompletterar och visar era färdigheter när det gäller att ta ansvar för era egna arbetsuppgifter. Dessutom finns här goda möjligheter att visa på färdigheter som ger dig möjlighet att nå målen för VG och MVG. Ttta gärna igenom vad som krävs för att få dessa betyg. Finns på den här sidan!

Hälsar
Timpan

År 9: Buddhismen - Del 1 av 2

Här nedan följer ett sammandrag av det vi går igenom i kursen om Buddhismen.

Vi börjar med det rent historiska och hur religionen uppstår.

Prins Siddharta föds
För ungefär 2500 år sedan föds en prins i norra Indien som heter Siddharta Gautama. Han var hindu eftersom den religion han förknippas med ännu inte hade uppkommit.

En spådom sa att han en gång kommer att bli en stor berömd kung eller en stor berömd helig man och det var kanske inte så konstigt etfersom han var en prins men pappa kungen blev orolig.

Det sades nämligen att det var lidandet som skulle visa vägen för lille Siddharta och vad han skulle bli. Kungen beskyddar därefter honom från allt ont och farligt i världen så att han ska komma undan lidandet. Siddharta ska inte behöva känna lidande, inte uppleva obehag, sorg eller fattigdom. Så trodde pappa kungen att det var bäst för sin son.

Siddharta rymmer hemifrån
Siddharta rymmer från palatset eftersom han inte trivs. Kanske blev det oerhörda beskyddet mer som ett fängelse för honom med höga murar mot omvärlden. När han rymmer ut i den verkliga världen och till det vanliga livet så får Siddharta för första gången se en gammal och trött man. Sedan ser han en sjuk och döende man och till sist får han syn på en död människa.

Det är alltså detta som är livet. han ser ålderdom och sjukdom. Han ser döden och allt väntar oss alla. Siddharta ser nu livet som ett enda långt lidande i väntan på döden.

Är tillvaron meningslös?
Siddharta ser en obesvärad munk som inte bryr sig om det mänskliga lidandet och därefter börjar han fundera över om det finns en väg till befrielse från lidandet.

Den rike prinsen gifter sig men funderingarna lämnar honom inte utan det är han som lämnar det vanliga livet när han är 29 år gammal. Han lämnar då fru och barn för att söka den rätta vägen.

Siddharta funderar över hur en människa ska leva för att leva rätt. Han provar först att bli en tiggarmunk och leva som asket. Han följer då hinduiska Gurus för att finna en väg till frälsningen. han hänger sig till Yoga och fasta men blir bara svagare och lider mer.

När han tröttnat på lidandet som asket så hänger han sig till lyxen och överflödet igen. Prinsen återvänder till lyxlivet men inser snabbt att han åter hamnar i begär som leder till lidande. Siddharta tycker att detta är mycket märkligt att man inte blir lycklig som asket och heller inte när man lever lyxliv. Hur ska man då leva?

Siddharta blir Buddha
Siddharta funderar och funderar och kommer fram till att det måste finnas en Gyllene medelväg. Det gäller att hitta det "vanliga livet" där man inte har för mycket och inte för lite.

Siddharta sätter sig under ett fikonträd och funderar och ägnar stor tid till meditation.
Vid 35 års ålder uppnår Siddharta fullständig upplysning!
Han förstår hur allt hänger samman och hur man ska leva på denna jord för att bli lycklig.
Han förstår nu sanningen om livet och han vet nu vägen ur lidandet. Siddharta blir Buddha, den upplyste och just uppvaknade.

Siddharta skulle i och med detta kunna slippa att leva på jorden eftersom han funnit den rätta vägen men har betsämmer sig för att stanna kvar och hjälpa människorna att själva finna den rätta vägen.

Buddha predikar för att sprida budskapet och munkar hjälper honom att sprida det vidare.

Den spännande fortsättningen kommer...

År 8: Dags för prov på Industriella revolutionen!

Hej på er!
Glada dagar i skolans värld och nu är det äntligen dags för ett avslutande prov på en tid av revolution. Här nedan följer en sammanfattning av det ni ska kunna på provet. Tänk på att också tänka själva! Försök att öva på formuleringar kring kluriga frågor. Försök förklara varför något händer och resonera kring om det är bra eller inte. Vad tycker du?

Vi hoppade från den franska revolutionen som mycket handlade om idéer till den industriella som mer handlade om att tillverka prylar bättre, fortare och billigare.

Det egna jordbruket effektiviserades på flera sätt när befolkningen ökade och behövde mer mat. De som inte längre behövdes flyttade ofta till städerna för att hitta något nytt att jobba med.

Människan är kreativ och vill inte sitta sysslolös allt för länge och kommer då på nya saker att göra. Dessutom har människan vid dessa tillfällen skapat nya behov där saker som inte tidigare funnits "plötsligt" behövs av allt fler.

Hemindustrin effektiviseras och alla rbetare samlas på ett ställe, i en fabrik för att kunna tillverka mer, snabbare och billigare. Organisation, minskat spill och billigare lokalkostnader är exempel på varför fabriken är bättre än hemindustri.

Nya uppfinningar dyker upp. Däribland den flygande skytteln och "Spinning Jenny" som revolutionerar tygindustrin. Spinning Jenny ersatte 4-8 arbetare i ett nafs och kanske var det därför som ordet sabotage börjar användas efter incidenter i fabriken.

Ångmaskinen som James Watt förfinar och börjar utnyttja till en snurrande rörelse är revolution! Det snurrande hjulet i fabriken, på ångfartyg och på lokomotiv gör att fabriken nu kan ligga var som helst.

Det som behövs för tillverkning är

• Kraft (energi)
• Arbetskraft
• Råvaror
• Marknad (där produkten säljs)

och med ångkraften kunde man nu mer välja var fabrikerna skulle ligga.

Järnet blir bättre och billigare och behövs i fabrikens maskiner och i samhällets infrastruktur (vägar, broar osv).

Kolet är den viktigaste energikällan men det är dyrt att framställa kol från trä så därför börjar man bryta stenkol istället. Var finns det?
Stålverket lägger man där energikällan finns så därför hamnar de vid kolgruvorna.

Kolgruvan var farlig och smutsig och arbetarna som bodde vid gruvans chakt mådde inte alltid så bra. De som jobbade med gruvdrift och i industrin levde inte alls lika länge som vi gör idag. Barn tvingades arbeta för att överleva och fick i och för sig lättare jobb som vakt vid gruvan men det var ett hårt liv. Var man liten så fick man också en liten lön...

Arbetarnas arbetsmiljö börjar uppmärksammas och nya lagar kommer 1842 för att förbättra villkoren för hur människor kan behandlas.

Transportbehovet ökar allt mer och vägarna förgbättras men nu slår också järnvägen igenom. Naturligtvis behövs ännu mer järn och i detta tar utvecklingen fart något alldeles oerhört. Ångbåtar tar över handelsvägarna från segelfartygen. Går detta att stoppa och vill vi det?

Varför skulle det vara bra att stoppa utvecklingen och varför skulle det vara nödvändigt att se till att den fortsätter som den gör?

År 7: Frågesport om Grekiska Antiken

Så är det snart dags för deltävling två i ämnet "Äldre kulturer vi minns!" Turen har den här gången kommit till det gamla antika Grekland där ni ska sättas på prov i frågor som "vad hände då?" och "vad var det fiffiga i det?"

För att ni ska få lite försmak så tänkte jag här ge lite tips om vad vi har gått igenom och naturligtvis vad som kan komma upp i tävlingen.

1. Vi började med att prata om vad som gjorde att Kreta och Mykene kunde ta ganska mycket av makten i Medelhavsregionen ungefär 2000 f.Kr. Ni fick också reda på vad som avslutade deras tid vid makten.
2. I nästa avsnitt var det Fenicierna och deras fiffiga uppfinningar vi gick igenom. Det mesta handlar om handel som är väldigt viktigt för att en civilisation ska nå framgång. Fenicierna var sjöfarare och handelsmän och var bland de första som även började handla med information tack vare en annan fiffig "uppfinning".

3. I det tredje kapitlet gick vi igenom hur de grekiska stadsstaterna växer fram. Ni borde också veta varför en liten stad kunde bli en egen stat och varför de inte slog sig ihop med andra städer på direkten. Grekerna ger sig ut på kolonijakt och då blir perserna arga på dem eftersom de koloniserade "deras" land.

4. Perserna var förhållandevis goda mot de folk de besegrade i krig men de fick nog av grekerna och anföll de små stadsstaterna. Ett av de mer kända slagen är det vid Marathon som har fått ett "springlopp" uppkallat efter sig. Grekerna lyckas faktiskt hålla perserna borta trots att perserna var många fler och duktigare krigare. Åter igen utnyttjade grekerna geografin till segra i strid.
5. Krigarstaten Sparta var speciell eftersom de bara hade ett mål för sin befolkning och det var att förbereda för strid. Uttrycket "att leva spartanskt" kommer från deras sätt att leva.

6. Demokratin kommer från det gamla Grekland och vi är stolta över att hålla på denna tradition. vad demokrati betyder och hur det fungerar ska du nu veta men också att man alltid måste kämpa för att behålla och utveckla demokratin.

Vi hoppade över några stycken och dök ner igen i avsnitt

10. Alexander den store var en fantastisk krigare som erövrade stora delar av det persiska riket det sträckte sig vida omkring och Alexander lyckades faktiskt att bli ganska populär. Hur kan en krigare som erövrar ditt land bli populär? Konstigt men så kan det vara. Alexander, den store krigaren, dog snöpligt på grund av en av de orsaker till att människans stora riken ibland slutar att existera. Snopet nog så dog han bara 33 år gammal.

Hellenismen kommer ur Alexanders död och det är en blandkultur som tar det bästa från olika kulturer och gör det till en populär kultur i Europa. Många olika saker har vi "ärvt" från Hellenismen, däribland byggnadsstilar och t.ex. teater.

Oj, det var mycket det här men intressant. Lycka till på frågesporten och må de gamla grekiska gudarna stå dig bi.

PS. jag höll på att glömma att vi även lärt oss lite grekiska bokstäver och några få ord därtill. Hoppas att du kommer ihåg lite av det också till frågesporten!

Hälsar

Lars

År 9: Hinduismen

För 4000 år sedan på en höft så fanns en blandkultur i Indusdalen. Där levde människorna med flera gudar och olika traditioner i en enda stor blandning.

Att ha flera gudar kallas Polyteism och där fanns både manliga och kvinnliga gudar.

1500 f.Kr.  Invaderar Arierna Indusdalen och tar med sin kultur. De är ett krigiskt folk som vill härska över folket i dalen.

1000 f.Kr. börjar Hinduismen ta form. Alla berättelser och sånger skrivs ner och bildar Hinduismens heliga texter som samlas i Vedaböckerna. (Veda = Veta).

Böckerna är skrivna på Sanskrit vilket inte är det talade språket. Alla kan alltså inte automatiskt läsa de heliga skrifterna.

Vedaböckerna innehåller bl.a. Rig Veda som är berättelser om ariernas gamla gudar och offerriter. Texten tros komma direkt från gudarna.

Upanishaderna är berättelser av lärda män. Kan alltså ses som tolkningar av läromästare som förklarar och lär ut hur människan ska vara och hur världen fungerar.

Mahabharata är en text i diktform, världens längsta dikt? Här berättas om gudar, hjältar och krig men också om kärlek.

Bhagavadgita betyder "Herrens sång" och är en del av Mahabharata. Texten handlar om en släktfejd där hjälteprinsen, Arjuna, inför en strid lär sig att människan inte behöver frukta döden eftersom det bara är kroppen som dör. Själen lever vidare och det går att besegra det onda genom återfödelsen. Allt handlar om att visa kärlek till gudarna och skapelsen.

Ramayana är en berättelse om strider mellan gudar där en guds fru tas tillfånga av en ond gud. Berätteslen ska visa på att det viktigaste i livet är trohet, sanning och kärlek.

Hinduerna kallar sin lära för Dharma som betyder läran eller lagen om allt.

När Arierna börjar härska över folket i Indusdalen så delas alla människor in i olika grupper och det är detta som ligger till grund för Kastsystemet. Arierna härskar och folket blir undersåtar. Kasterna inom Hinduismen är Präster, krigare, bönder och tjänare. Till detta finns också kastlösa som t.ex. får ta hand om de andras avfall.

Alla föds in i sin kast och du kan inte bli något annat uder din livstid.

Allt beror på Karma som är summan av alla goda och onda handlingar du gör. Gör du mer goda saker så innebär det att du återföds till något bättre nästa gång, du får ett bättre liv.

Återfödelsen kallas reinkarnation och det är då som själen, Atman,  flyttar till en ny kropp.

Allt återföds hela tiden och detta eviga kretslopp kallas för Samsara, "det eviga kretsloppet".

Brahman, "världssjälen", är det som kan översättas som det man inom t.ex. kristendomen ser som den allsmäktige guden. Allt är en del av Brahman, allt gott och ont.

Det som alla strävar efter inom Hinduismen är att leva så gott som möjligt och när man uppfyller detta helt så slipper man återfödas.
Denna befrielse från återfödelsen kallas Moksha. Detta är då man förenas med Brahman och blir en del av allt.

Det finns fyra olika sätt att leva rätt inom Hinduismen. Fyra olika vägar eller Yoga som det heter.

1. Karma Yoga - Handlingens väg

• Fullfölja sina pliker
• Inte äta kött
• Rena kropp och själ
• Be och offra til gudarna

Detta gör du för att återfödas i en högre existens (Moksha)

2. Jnana Yoga - Kunskapens väg

• Studera heliga skrifter
• Diskussioner med andliga ledare (Gurus)

Detta gör man för att förstå världen rätt vilket kan leda till Moksha.

3. Bhakti Yoga - Hängivenhetens väg

• Dyrka en gud, be och sjunga lovsånger
• Upprepa gudens namn (Mantra)

Detta ska leda till att guden befriar människan vilket leder till Moksha.

4. Raja Yoga - Övningarnas väg

• Andliga övningar
• Träna kroppen, gör att sinnena skärps.
• Fokusera på en punkt i medvetandet (meditation)

Detta ska leda till att man förenas med världssjälen vilket leder till Moksha.

För alla finns även övergripande regler och det är att man aldrig får döda eller skada en levande varelse. Du ska dessutom visa kärlek mot hela skapelsen.

Livet indelas i fyra olika stadier för en hindu som du bör följa om du vill leva rätt i din vardag.

1. Uppväxten - Du förbereder dig för livet i hemmet av dina föräldrar.
2. Familj och arbete - När du är mellan 20 - 50 år gammal så är du i en fas i livet när vi ska ta hand om varandra i familjen och arbeta.
3. Studera heliga skrifter - Efter 50-årsåldern ska du ägna dig åt andliga frågor.
4. Asket - I slutet av livet ska mna lämna allt materiellt bakom sig och förbereda kroppens död. Nu är det bara att hoppas att man gjort så många bra saker på rätt sätt att själen slipper återfödas och kan uppgå i Brahman.

År 7: Stödord inför provet om Grekiska antiken

Här följer några stödord som du kan använda när du läser på inför provet. Orden är indelade under de olika kapitel som vi tar med på provet.

1. Kreta och Mykene
Jordbruk, handel, jordbävning, vulkanutbrott, översvämningar, plundring, krig

2. Fenicierna
Handel, båtar, navigation, skriften, information

3. Greklands stadsstater
Små, bergigt, borgklippa, Aten, Sparta, matbrist, kolonijakt

4. Perserna hotar Grekland
Kolonisation, moderland, perserriket, Indien, Egypten, återvända, skatt, demokrati, förhandling, krig, Marathon, Aten, bergigt

5. Sparta
Stadsstat, krigare, spartanskt
6. Demokrati
Demos, kratein, folkstyre, fred, folkförsamling, fri, man, vuxen, Atenare, diskussion, omröstning, beslut, inkomstersättning

10. Alexander den store
Maktkamp, Aten, Sparta, Makedonien, förbund, elitsoldater, inre strider, kontrollproblem, samarbete, Indien, malaria

Hellenismen (Kan också dyka upp på provet)
Riket splittras, handel, mynt, livsstil, byggander, språk, seder och bruk, teater, vetenskap, österländsk kultur, blandkultur

Trots högt stående civilisation med demokrati och god handel med omvärlden så kan människan inte skydda sig mot naturkatastrofer, sjukdomar och krig. Civilisationer växer sig stora och mäktiga men ingenting varar för evigt...

År 9: Tiden går!

De sista veckorna i nian är tuffa. Nu gäller det att hålla uppe ångan och se till att allt kommer in i tid.

Kom ihåg att det inte går att skjuta på saker och ting till efter vecka 22. Du går ur grundskolan och ska då få ditt slutbetyg.

För 9f gäller det att få in arbetet im fattiga och rika länder så fort som möjligt. Där ligger två ämnen och skvalpar. Geografi och samhällskunskap. Se till att få in detta så fort som möjligt!

För 9m gäller upplopp vad det gäller religion. Tiden är knapp och ni måste hålla den tidplan som ni själva var med och jobbade fram. har du dessutom restuppgifter så måste du jobba hårdare, snabbare och sätta annat åt sidan. Det är nu det gäller!

År 9: Jämförelse mellan länder i världen

Har du inte hittat all fakta du vill ha om de länder du jämför i ditt I/U-landsarbete?

Titta in på Globalis websida för landinformation och statistik om alla världens länder.

För jämförelse så plockar du fram statistiken för ett av dina länder och klickar i uppe till höger det andra landet du vill jämföra med. Då får du statistik för båda dina länder, sida vid sida.

År 9: Religion, Islam

Provet på världsreligionen Islam följer det mönster vi lagt upp sedan tidigare. Detta gör at det blir lättare för dig som elev att jämföra religionerna med varandra.

Innehållet är enligt följande:

1. Historisk bakgrund till Islams födelse
2. Splittringen mellan Shia och Sunni - Varför? Skillnader i bakgrund, samhällsuppbyggnad och religion som lag?
3. Heliga texter - Innehåll och funktion
4. Heliga platser - för båda riktningarna inom Islam
5. Gudssynen och människans roll i skapelsen - Budskapet och läran
6. Hur lever människan rätt? - Uppfyllandet av budskapet
7. Exempel på handlingar i vardagen med religiös anknytning
8. Kan vem som helst bli muslim?
9. Jämförelse mellan världsreligioner - t.ex. mellan Islam och Kristendom

De två större frågorna denna gång är alltså skillnaderna mellan Shia- och sunnimuslimer samt frågan där du ska jämföra religioner. Båda frågorna innehåller momenten för de högre betygen där dina egna funderingar över skillnaderna och hur de olika riktningarna påverkat samhället idag är viktiga.

Lycka till
Lars

Till dig som vill blogga själv

Det har blivit allt fler som lämnar in sina fördjupningsuppgifter via en egen skolblogg. Det är kul tycker jag men som du vet så är det inget måste.

Vill du hoppa på bloggtåget så måste du förstås göra mig uppmärksam på det genom att skicka mig din bloggadress. Den kan du skicka via e-post lars.thim@lillaedet.se eller via Facebook (Lars Timedia Thim). Det går naturligtvis bra att ge mig en handskriven lapp på skolan med adressen till bloggen också för dig som ännu inte är helt digital ;-)

Kom ihåg att jag vil ha din skolblogg via Blogger eftersom det då är lättast för mig att läsa den. Jag har nämligen en läslista direkt via Google (som äger Blogger) där det poppar ujpp det du skrivit så fort du publicerar.

År 7: Egypten

Under våren 2010 kommer vi att jobba mycket med historia i SO. Vi har redan klarat av avsnittet om de första människorna som var jägare, fiskare och samlare. Sedan blev de bofasta och bönder för att så småningom bilda städer.

Vi har nu kommit fram till den första staten - Egypten.

Vi kommer att titta på ett antal filmer om Egypten och göra några övningar. Vi kommer inte att göra något prov på avsnittet så därför blir det viktigt att delta aktivt i det vi gör under lektionstid.

Vi kommer att jobba med avsnittet om Egypten under veckorna 13-15 men mitt i detta så är det ju påsklov så vi har egentligen bara en vecka kvar med egyptenjobb.

Hälsar
Timpan

År 8: Inför provet om Franska revolutionen

Här hittar du de olika avsnitten som kommer att dyka upp på provet om franska revolutionen.

• Bastiljen och hur revolutionen startar - 1789
• Varför blir det revolution?
• Revolutionsåren 1789-1794
  Nationalförsamlingen bildas
  (Frihet, jämlikhet och broderskap)
• Kungen och hans fru - flykten...
• Skräckväldet - Ingen kvar som kna nåt'
• Slutet på revolutionen - Vad händer?
• Napoleon kommer till räddning!
• Napoleon inför
  Lagoken
  Standardisering
• Napoleons fall
  Ryssland slår tillbaka
  Waterloo

År 8: Terminsplanering, vecka 13 - 23 för 8if

För dig som går i 8if så börjar tiden sippra iväg och det är dags att skärpa upp arbetet. Under vecka 13 har du läxförhör både på måndag och tisdag för att ha lite resultat tillgodo inna det är dags för prov i vecka 17.

Det känns kanske som lång tid fram tills dess men ni har lov under vecka 14 och sedan är ni ute på PRAO under veckorna 15 - 16. Därför har vi få lektioner tillsammans och behöver därför vara effektiva.

• Ni har alltså prov på Franska revolutionen på tisdag i vecka 17.
• Prov på Industriella revolutionen har du på tisdag i vecka 20.
• Under vecka 21 och 22 jobbar vi med fördjupningar och kompletteringar för att så många som möjligt ska få så bra resultat som möjligt.

År 9: Terminsplanering v.13 - 23

Tro det eller ej men terminen börjar faktiskt att lida mot sitt slut. Det kanske känns konstigt när det inte ens är påsklov att börja prata om sommarlovet men det är närmre än du tror. Det är bara 10 veckor kvar av terminen och av dem så har du lov under vecka 14. Sedan är det en långhelg i vecka 19 (Kristi himmelsfärdsdag) och sedan tillkommer friluftsdagar och annat som "stör" våra lektioner.

9f: Du som går i 9f har en inlämningsuppgift om I/U-länder att lämna in på onsdag i vecka 15. Sedan fortsätter vi med världsreligionerna, hinduism och buddism ända fram till sommaren. Vi kommer också att ta upp etiska och moraliska dilemman samt att ni under tiden kan göra någon fördjupningsuppgift för att förbättra era möjhligheter till de högre betygen. Provtillfällen på detta är enligt följande: Hinduismen, prov onsdag vecka 18 och buddismen, prov onsdagen vecka 21.

9m: Du som går i 9m har fullt upp med världsreligionerna. I vecka 13 har du prov på Judendomen på tisdag. Sedan fortsätter vi med Islam som det blir prov på i vecka 16 på tisdagen. Sedan blir det prov på Hinduismen i vecka 19, även då på en tisdag samt att vi avslutar med prov på buddismen i vecka 21, även då på tisdag. Under tiden har du möjlighet till fördjupningsuppgift som då förslagsvis handlar om din egen religion. Roligt och inspirerande!

Extra provtillfällen kommer att läggas in i vecka 22 då även era slutbetyg ska börja sättas.

För er som bloggar så bör ni vara klara med fördjupningar tidigt under vecka 21. Sedan måste jag få tid att läsa det ni skrivit inna betygen ska in.

Hälsar Timpan

År 7: De första människorna

Kapitlet som handlar om de första människorna innefattar både historia och religion. Vi tar upp hur människan kan överleva trots att man inte är snabbast, störst eller starkast. Vi tar också upp hur religionen kom in i människans liv.

Nedan finner du en sammanfattning av de delar vi gått igenom. De punkter som är numrerade tas också upp på provet.

----------------------------------------------------

Vilka delmoment går vi igenom?

• Varför läser vi historia?

1. Samlare, jägare och fiskare - Hur människan blir framgångsrik
2. Männens och kvinnornas sysslor skiljer sig åt - Hur kommer det sig?
3. Samarbete visar sig vara nyckeln till framgång - samhällen bildas
4. Människan blir bofast - bönder
5. Kunskapen om odling och djurhållning växer fram
6. Livsmiljön förbättras - Människan kan nu påverka miljön
7. De första städerna växer fram - Vad är en stad?
8. Mesopotamien - En mycket bra plats för länge sedan
9. Det ordnade samhället - staden växer fram med nya yrken
10. Fördelarna och nackdelarna med samarbete - Människans ökande påverkan på naturen
11. Religion - svarar på och försöker förklara svåra frågor
12. Vad trodde man på för länge sedan?

----------------------------------------------------
Vilka uppnåendemål handlar dessa avsnitt om?
Historia: Känna till vår äldsta historia (jägare- och samlare). Känna till människan som jordbrukare och bofast.

Religion: Känna till tro och liv i de äldsta kulturerna.
----------------------------------------------------


Håll till godo och läs på ordentligt inför provet!

Hälsar
Timpan

År 9: Religion, Judendomen

Hej.
Här kommer en sammanfattning av det som kommer på provet om Judendomen.

1. Historisk bakgrund till judarnas situation idag
2. Judendomens ursprung - Abraham och Moses
3. Judendomens heliga texter - Tora, Talmud och Tanak
4. Heliga platser - Israel, Jerusalem och Synagogan
5. Budskapet och läran - En Gud, skaparen, allsmäktig, överallt, hela tiden
6. Människan och Gud - Är människan Guds avbild? Människans roll i skapelsen
7. 10 Guds bud - Välja exempel och förklara
8. Religionen i vardagen - Bön, mat, sabbat, omskärelse, att bli vuxen och döden
9. Kan vem som helst bli jude? - Ortodoxa, konservativa och reformerta
10. Jämförelse med andra religioner - Jämför likheter och skillnader med andra religioner

Provets upplägg är ingen hemlighet så läs nu på ordentligt.

Timpan

Planeten

Interaktiv guide till planeten jorden och sådant som påverkar oss och miljön.

Här kan man klicka sig runt för att få information och kanske lite inspiration att jobba vidare med miljöuppgifter eller annat som har med miljön att göra. http://www.forskning.se/InfactPlaneten/index.html

År 9: Länktips till I/U-landsuppgiften

• Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Human_Development_Index
  Lista på rikare och fattigare länder utifrån HDI-index
• Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida
  Huvudsidan där du kan söka på det land du vill ha information på.
• Gapminder http://www.gapminder.org/
  Grafisk jämförelse mellan världens olika länder
• ScreenHunter http://www.wisdom-soft.com/downloads/downloadfiles.htm
  Program för att "ta bilder" av det du ser på skärmen. Bra att använda för att t.ex. beskära bilder
• Globalis http://www.globalis.se/
  Landinformation i statistik- och faktaform på svenska
• CIA World Factbook https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/index.html
  Landinformation på engelska
• PRB, Population Reference Bureau http://www.prb.org/
  Landinformation på engelska
• SCB, Statiska Central Byrån http://www.scb.se/
  Svenska statistik men även om andra länder. Klicka dig vidare till "Hitta statistik" och sedan "Internationell statistik".
• GeoHive http://www.geohive.com/
  Landinformation på engelska
• Globalportalen http://globalportalen.org/
  Artiklar och information om händelser i olika länder
• Samhällskunskap.se http://www.samhallskunskap.se/mil_i-land.shtml
  Om I- och U-land samt vad man kan göra åt problemen i fattigare länder
• UI, Utrikespolitiska Insttutet http://www.ui.se/
  Kort landinformation på svenska
• SIDA - Styrelsen för intenationellt utvecklingssammarbete http://www.sida.se/Svenska/Lander--regioner/
  land- och regioninformation
• StatPlanet http://www.sacmeq.org/statplanet/StatPlanet.html Kul webplats att klicka runt på för att få information om världens länder i olika frågor över tid.

Betygen G, VG och MVG

Generellt sett så är betyget G något du kan skaffa dig genom att kunna en del fakta om det som ämnet innehåller. För att vara säker på att bli godkänd så bör du alltså ta reda på vad ett avsnitt handlar om och vilka fakta som du förväntas kunna efter ett sådant avsnitt. Det finns oftast ingen regel som säger exakt vad man ska kunna utan bara ungefär. Därför kan det skilja lite mellan olika årskurser och lärare i fråga om vad man tar upp men i stora drag så är det samma saker som gås igenom.

För betyget VG så är det ofta så att du ska kunna ta den fakta du lärt dig och göra något med den på egen hand. Du ska alltså kunna det som anges på G-nivå samt det somanges på VG-nivå. Det kan handla om att jämföra olika fakta eller att Presentera något djupare material runt det ämne elelr avsnitt som avhandlats.

För betyget MVG så krävs det ganska mycket mer. Här måste du ha en egen åsikt om det vi tar upp. Du ska kunna använda dig av fakta, skapa något nytt och något djupare samt att du även kan säga något om dessa fakta utifrån dig själv och dina egna åsikter. Du måste kunna motivera varför du tycker som du gör och varför du föreslår eller påpekar det du gör. Du måste alltså veta vad du tycker om något och varför du tycker det!

Sedan skiljer ämnena sig åt naturligtvis och har sina egna betygskriterier men allt finns nedskrivet och du kan få det i skrift eller förklarat muntligen när det behövs.

Hälsar
Timpan

År 9: I/U-landsuppgiften

För dig som ska göra uppgiften om I- och u-länder i världen så kommer här en sammansatt uppgift där vi väver ihop både samhällskunskap och geografi. Samhällskunskapsdelen handlar om världsekonomi och geografin handlar om fattiga och rika. Det låter som om det hör ihop ganska bra så varför inte göra en uppgift av det istället för två.

Under de veckor vi jobbar med detta så kommer vi att gå igenom samhällsekonomi och vad ett I- respektive U-land är för något. Egentligen används inte dessa begrepp längre men använder vi dessa historiska begrepp så blir det intressant att även följa utvecklingen och hur omvärlden ser på dessa olika typer av länder.

Samhällskunskap:
Du ska känna till ett antal nyckelbegrepp för att kunna redovisa skillander mellan olika länder.

• Vad är en ekonomi?
• Varor, tjänster och informatiion som handelsvaror
• Det monetära kretsloppet
• Inkomster/utgifter/bidrag/skatter/avgifter/lönder osv.
• Hög- och lågkonjunktur samt inflation
• Olika typer av ekonomier (bl.a. marknadsekonomi och planekonomi)
• Marknadspriser/konkurrens/monopol
• Efterfrågan/utbud/jämviktspris
• Producent - Konsument. Balans / bra för vem?
• Statlig inblandning
• Produktionsmedel (råvaror, realkapital, arbetskraft, finanskapital
  
  Vad ska produceras/Vem bestämmer vad och hur/Vem ska vinna mest(fördelning)?)
• Den svenska blandekonomins fördelar och nackdelar
• Import + export = handelsbalans
• Råvaror - förädlande varor
• Kunskap, utbildning
• BNP - BruttoNationalProdukt
• BNP/Capita
• Andra sätt att mäta rikedom
• Globalisering - Bra eller dåligt?

Geografi:
Vad är ett I/U-land? Varför ser världen ut som den gör och hur ska vi göra den bättre för alla?
Du ska känna till ett antal begrepp och hur detta påverkar jordens befolkning.

• Effektivisering
• Miljöpåverkan
• Samhällsförändring
• Utveckling - Vad är det?
• Ökande befolkning - Tillgång och problem
• Vattenproblematik
• Sjukdomar
• Mat
• Ekonomi
• Naturkatastrofer
• Utbildning

Allt detta ska smälta ihop i ett arbete där två länder jämförs och där orsakerna till dessa länders status förklaras. Dessutom ska det fattiga landet få hjälp av dig att bli "rikare" och att människorna i landet ska må bättre och känna framtidstro.

Hälsar
Timpan

År 7: Historia; De första människorna

Nu har vi dragit igång ett avsnitt i so'n som handlar om hur de första människorna utvecklas och börjar leva tillsammans i grupper och sedan i samhällen.

Vi kommer att gå igenom människans fördelar i förhållande till andra "djur". Vi kommer också att läsa om hur människan börjar bo tillsammsn i byar, städer och hela samhällen samt hur de börjar bruka jorden och blir bofasta bönder.

Vi kommer att diskutera fördelarna med att människan gör som den gör men också nackdelarna. Till detta kommer en del religion där vi funderar över hur den uppstod och vad man trodde på för länge länge sedan.

Hälsar
Lars

År 9: Egen religion

Nu närmar sig slutet med stormsteg! Ja, kanske inte det stora slutet där människan funderar över religiösa frågor utan terminen, läsåret och tiden i grundskolan.

Som avslutning ska ni få en sista fördjupningsuppgift i religion som ni gärna kan redovisa via era bloggar.

Min egen religion
Uppgiften går ut på att du ska skapa en egen religion utifrån det du lärt dig om andra stora religioner i världen. Hur skulle religion se ut och fungera om du fått bestämma? Till din hjälp har du en rad kriterier som ska uppfyllas för att nå ett visst betyg. Att bli godkänd är inte så svårt men att nå högre är lite knepigare, alltså som det brukar vara.

G- nivå:
Du ska på ett faktabaserat sätt beskriva din religion där följande måste vara med:

• Var och när grundades religionen?
• Vad tror man på? (en eller flera gudar osv.)
• Helig/Heliga skrifter
• Heliga platser
• Helig byggnad
• Hur firas högtider?
• Olika symboler
• Etiska regler (vad man får och inte får göra)
• Riter och handlingar som är heliga

VG-nivå:
Förutom det som gäller för G-nivå så ska du dessutom ta med följande:

• Förklaringar och tolkningar av de heliga symbolerna
• Förklara din världsbild (hur är allt uppbyggt, kring vad osv.)
• Människosyn (vilken roll har människan, hur ska den behandlas och vem bestämmer)
• vad är meningen med livet?

MVG-nivå:
Förutom det som gäller för G- och VG-nivå så ska du dessutom ta med följande:

• Beskriv din religions historia och utveckling över tid
• Visa på samband mellan olika dimensioner så som tro, dyrkan och levnadsmönster där dessa hänger samman och är beroende av varandra
• På MVG-nivå handlar det mycket om att kunna analysera och beskriva något på et djupare plan där eleven har förståelse för olika perspektiv, ser samband, gör överväganden, tar ställning och argumenterar för sin ståndpunkt.

Lycka till och skriv fritt utifrån dig själv om hur du skulle vilja att religion fungerade och vilken roll den har att fylla.

Timpan

År 9: Fördjupning om Världskrigstiden går mot sitt slut

Nu har vi halkat in i vecka 9 och tiden för historiafördjupning lider mot sitt slut.

9m
Från och med nästa vecka (v.10) påbörjar vi arbetet med världsreligionerna och då är det lämpligare att du bloggar eller skriver om "Din egen religion" istället som fördjupningsuppgift. Instruktioner hur det ska gå til kommer i vecka 10.

9f
För dig som går i 9f så ska vi snart dra igång ett arbete om I/U-läder. Där finns det stora möjligheter till fördjupning genom att skriva på blogg eller lämna in en djupare analys på papper som vanligt.

Timpan

År 8: Miljöuppgiften

Hur påverkar människan miljön? År 8


redovisning tisdagen den 16/3, vecka 11

Utgångspunkt

Vi utgår ifrån vår närmiljö när vi funderar över hur vi människor påverkar miljön. Vi funderar kring vår egen närmiljö och vilka andra som påverkar den.



Till en början så gör vi en tankekarta tillsammans där eleverna kan fylla i sådant som har med miljöpåverkan att göra.



Eftersom det mesta som vi människor gör också påverkar miljön så kan man faktiskt undersöka nästan vad som helst.



Vi fokuserar på och lägger mest krut på att beskriva lösningar på de problem som vi undersökt.

Saker att tänka på

• Vad som helst kan undersökas. Miljö kan vara det som vi uppfattar som snyggt och fult samtidigt som det kan handla om något som är farligt och giftigt för människa och miljö.

– Bestäm dig för vad du vill undersöka.



• Miljön påverkas av alla på olika sätt. Varje enskild person påverkar, grupper av människor påverkar, företag påverkar och alla tillsammans påverkar på global nivå.

– Bestäm dig för vem eller vilka du vill undersöka.



• Miljön påverkas både på kort- och på lång sikt där det som verkar bra idag kan vara dåligt om 100 år.

– Se till att du funderar över hur det du undersöker påverkar miljön både på kort- och på lång sikt.



• För att inte fastna i problemen så är det viktigt att du har förslag på lösningar på de miljöproblem som du ställs inför.

– Skriv förslag på lösningar och beskriv hur miljön blir bättre av dessa förslag.



Hur ska arbetet redovisas?

Hur du vill redovisa bestämmer du själv. Du kan lämna in ditt arbete skriftligt eller via din egen blogg. Kanske vill du göra ett skådespel eller en film? Du kan göra intervjuer eller faktastudier.



Gemensamt för alla är dock att resultatet ska dras för klassen där det du kommit fram till presenteras kort.



Tid?

Arbetet pågår i tre veckor (9 lektioner), där den sista lektionen används till redovisning. Arbetet inleds med ”brainstorming” och besked från elev vad som ska undersökas. Detta ska vara klart redan under andra lektionen. Arbetet skrivs löpande under de veckor eleverna har till förfogande. Respons ges direkt via bloggen eller skriftligen när elev vill att läraren ska titta igenom arbetet. Avstämning sker under andra veckan för att kontrollera hur arbetet går.





Miljöarbetet, sammanfattning

Uppgift: Skriv om miljöpåverkan nära dig.

Arbetssätt: Eget skrivande, på lektion och annan tid.

Redovisning: Skriftlig inlämning eller bloggskrivande + muntlig redovisning av resultat på lektion.

Tid: 3 veckor, redovisning tisdagen den 16/3, vecka 11.







Hälsningar Lars Thim

År 9: Världskrigstiden mot sitt slut?

1: Är världskrigstiden verkligen slut? Diskutera om du vill, vad du tänker om vår värld idag. Det finns dem som påstår att det pågår ett världskrig just nu. Hur kan de påstå det?

2: Tiden som vi har till förfogande vad det gäller världskrigstiden i historia lider mot sitt slut. Under vecka 7 har vi bestämt att det finns möjlighet för den som vill att göra provet på Andra Världskriget. För övriga gäller att provet görs i vecka 9 istället.

Finns det möjlighet så kan vi se på film om denna tid och i 9f hoppas jag att fortsättningen på "Rise of Evil" kommer så att vi kan se klart den.

Friheten börjar flöda

Flera av er har nu börjat skriva mer fritt utifrån era egna funderingar och det är jättebra.
Till en början så skriver många av er bara fakta och det är inget fel med et men för att ni ska ha möjligheten att nå målen för de högre betygen så måste ni försöka skriva mer fritt. Som jag beskrivit tidigare så år det de egna åsikterna och förklaringarna varför man tycker som man gör som är det intressanta.

Ni har massor av bra idéer som bygger på sådant som ni tidigare lärt er och nu är det dags att visa alla dessa bra idéer!

Jag är jätteglad över att fler och fler börjar hitta rätt och sitt sätt att få ut det som leder mot de högre betygen men främst är jag glad över att ni är så duktiga och att ni kan!

Du kan!

År 7: Lag och Rätt, uppgifter

Hej klassen!
Under några veckor jobbar vi som bekant med "Lag och rätt". Vi tittar på film, jobbar i boken, gör övningsuppgifter och diskuterar rätt och fel.

1. De uppgifter ni gör är dels övningar som vi ska göra tillsammans på lektionstid och det ska också redovisas under samma lektion.
2. Ni har läxor att läsa på där ni ska svara på frågor under kommande lektioner.
3. Till filmerna kommer diskussionsfrågor som också de redovisas på samma lektion som vi tittar på filmen.
4. Ni har också ett prov framför er och det kommer att vara ett skriftligt prov där du som elev ska förklara vissa ord. Du kommer att få öva på vissa ord som har med t.ex. rättsväsendet att göra och det är från dessa övningar jag sedan ger er ett prov.

 Ni ska ha samhällskunskapsboken eller minikurs i ämnet samt flera lösa papper med uppgifter samlade inför det avslutande provet. Saknar du något så måste du säga till.

Timpan