År 7: Tidningsartikelns delar

När du ska skriva en artikel så ska oftast ett antal delar finnas med. Dessa är Rubrik, ingress, bild, bildtext, texten och en "byline".

Rubriken ska stå överst och skapa intresse. Dessutom måste den ge kort information om vad läsaren kommer att få veta i artikelt, alltså vad det handlar om.

Ingressen är en sammanfattning av texten och brukar stå i början av artikeln. Den går inte att skriva förrän texten är klar eftersom det är texten som ska sammanfattas. Ingressen brukar vara kort och i fetstil. Lätt att hitta och lagom lite information så att den late kan läsa den och veta vad texten innehåller.

Bilden till en artikel ska föra fram budskapet på ett bra sätt. Framhäva och göra det hela lite mer intressant. Bilden ska ha med texten att göra så det går inte att skriva om en häst och ha en cykel på bilden. (om det nu inte är så att hästen är en hejare på att cykla...)

Bildtexten under bilden ska bara beskriva bilden, inget annat. Det får inte framkomma något nytt i bildtexten.

Texten är ju det viktigaste men det gäller att locka läsare till den. Här ska du skriva på ett sätt att det intressanta går fram och att det blir tydligt, trovärdigt och att det finns ett visst intresse för läsaren.

En "byline" är ditt namn helt enkelt eftersom man måste stå för vad man skriver i en tidning. Ibland kan man se en bild på författaren samt telefonnummer eller e-postdaress så att man kna komma i kontakt med den som skrivit texten.

Man får ju inte hitta på hur som helst i en artikel så det måste gå att kontrollera det som skrivits på något sätt.

År 7: Vad är en bra nyhet?

För att en nyhet ska väcka uppmärksamhet så krävs det att den uppfyller några kriterier. Kanske alla eller några av dem men åtninstone en. Det är inte så att fler är bättre än en eftersom en viktig sak kan vara så viktig att de andra inte behövs. Krångligt?

Så här tänker jag:
Nyheten måste vara
Färsk! Ju nyare desto bättre. Har något hänt för länge sedan så är det inte lika kul att läsa om.

Nära! Ju närmre dig något händer desto intressantare blir det för dig. Häder en liten grej nära dig så bryr du dig mer än om samma sak händer långt bort.

Dramatik! Är det som hänt dramatiskt och ovanligt så blir det intressantare att läsa om. Är händelsen lite farlig eller kanske mycket farlig eller att många drabbas så kan det hända långt bort och fortfarande vara intressant.

Känsloladdat! Kan man framkalla känslor med artikeln så är den intressantare. Att få läsaren att gråta, skratta eller bli riktigt arg är bättre än om läsaren bara rycker på axlarna och struntar i vilket...

År 8: Europa tar form

Under ett antal veckor kommer vi i år 8 att titta på hur Europa växer sig starka och blir en världsmakt att räkna med. Det tar sin början i att romarriket faller sönder och vissa delar av Europa invaderas av araberna. Kyrkans roll kommer också att tas upp eftersom dess inflytande var stort under denna tid och ingen satte sig upp mot kyrkan utan att känna sig en aningens orolig.
Vi avslutar i 1700-talet efter att ett antal länder försökt roffa åt sig makten, rikedomar och hela härligheten.

Nedan följer hela kapitlet i punktform. Vi ska hinna med allt detta innan vi kan ha prov på det. Det är massor att lära sig och vi kan dela upp det i flera mindre prov om det passar er bättre.

500-1000-talet
Europa tar form

• Romarriket faller sönder
• Islam gör sitt intåg på scenen
• Araberna erövrar Europa
• Östrom står emot
• Europeiskt förfall inför det nya millenniet
• Kyrkan står när andra faller
• Ur misären föds det nya Europa
• Feodalismen
• Korstågen

Bild från filmen "Kingdom of heaven"

1000-1500-talet
Världskartan ritas

• Ny vetenskap
• Erövringar utanför Europa
• Portugiser och spanjorer
• Vägen till Indien
• Columbus tar en ny väg till...?
• Påven delar jorden
• Araberna vill ha sin del av kakan
• Amerika - den nya kontinenten

Columbus landstiger... ja, var då?

... - 1700-talet
Tre stormakter

• Habsburg
• Stormakter knäcks av skulder och krig
• Frankrike drabbas av inbördeskrig
• Kung Sol tar makten i Frankrike
• England blir den nya stormakten
• Storbritannien bildas
• Handelsströmmen vänder

Habsburgska riket i mitten av 1500-talet

År 9: Tio Guds Bud

Utdrag från Wikipedia.
Vi har diskuterat kring budorden som är omskrivna enligt reformert tradition. Budorden kan vara en bra grund att diskutera kring och jämföra religioner emellan.

De tio budorden i judisk tro

1.Tro på Gud
2.Förbud mot otillbörlig tillbedjan
3.Förbud mot att ingå eder
4.Att högtidlighålla helgade dagar
5.Respekt för föräldrar och lärare
6.Förbud mot mord
7.Förbud mot äktenskapsbrott
8.Förbud mot stöld
9.Förbud mot falskt vittnesbörd
10.Förbud mot girighet

 
De tio budorden enligt reformert tradition

Återgivningen nedan är från Bibel 2000[2], men med siffror införda för att förtydliga indelningen.

Jag är Herren, din Gud, som förde dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret.

1.Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild av någonting uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem. Ty jag är Herren, din Gud, en svartsjuk Gud, som låter straffet för fädernas skuld drabba barnen intill tredje och fjärde led när man försmår mig men visar godhet mot tusenden när man älskar mig och håller mina bud. (Det finns bara en Gud)

2.Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn.

3.Tänk på att hålla sabbatsdagen helig. ("Var noga med att hålla sabbatsdagen helig, så som Herren, din Gud, har befallt dig" i 5 Mos) Sex dagar skall du arbeta och sköta alla dina sysslor, men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, varken du eller din son eller din dotter, din slav eller din slavinna, din boskap ("din oxe eller din åsna eller något annat lastdjur du har" i 5 Mos) eller invandraren i dina städer. Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt vad de rymmer, men på den sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och gjort den till en helig dag. ("Kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten och att Herren, din Gud, förde dig ut därifrån med stark hand och lyftad arm. Därför har Herren, din Gud, befallt dig att fira sabbatsdagen" i 5 Mos)

4.Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig. ("så som Herren, din Gud, har befallt dig, så att du får leva länge och det går dig väl i det land som Herren, din Gud, ger dig" i 5 Mos)

5.Du skall icke dräpa.

6.Du skall icke begå äktenskapsbrott.

7.Du skall icke stjäla.

8.Du skall icke vittna falskt mot din nästa.

9.Du skall icke ha begär till din nästas hus.

10.Du skall icke ha begär till din nästas hustru eller hans slav eller hans slavinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.

År 7: Källkritik

Nedan finner du uppgiften i Källkritik där du som elev ska skriva en artikel som du hittar på själv utifrån en gemensam bild.

Egen artikel
Du ska skriva en artikel utifrån en gemensam bild och du får skriva om i stort sett vad som helst. Tänk på att det är meningen att artikeln ska publiceras (skrivas och visas) i en tänkt dagstidning så du får hålla dig till de regler som gäller för "god publicistiskt ton". (Vad det är pratar vi om i klassen).

Skriv först en nyhet utifrån denna bild och sedan är det upp till dig att göra artikeln så trovärdig som möjligt.

Alla andra får sedan fundera över innehållet i din artikel och diskutera om det som beskrivs verkligen kan ha hänt. Vi ska alltså öva källkritik på egna påhittade artiklar som handlar om sådant som sannolikt inte hänt.

Vi diskuterar sedan sådant som kan hjälpa oss i våra funderingar kring vad som är sant eller åtminstone sannolikt.

Skolverkets kursplaner och betygskriterier

Vilka är målen som du som elev ska uppnå i de olika ämnena?

Skolverket ger oss dessa riktlinjer och mål för vad en elev ska uppnå för de olika betygen i skolans alla ämnen.

Nedan följer länkar till olika sidor på Skolverket

Kursplaner och betygskriterier för grundskolan

Samhällsorienterande ämnen

Geografi
Historia
Religion
Samhällskunskap

År 8: Partiarbetet

I samhällskunskapen jobbar vi mycket med frågor som rör demokrati och i valtider så blir detta ännu mer intressant och ger fler roliga sätt att jobba på.

Plakatpromenaden
Du har en uppgift där du ska gå ut på en "Plakatpromenad" där du funderar över de budskap som sprids vid vägar och platser där människor samlas. De olika partierna vill säga något till dig.

Frågor att fundera kring:

• Vem är det som vill ge dig ett budskap?
• Vad säger de?
• Varför säger de just detta just nu?
• Hur ser deras plakat ut?
• Tilltalar utformningen och budskapet dig?

Vi diskuterar det du sett och de frågor du hade med dig samt funderar kring begrepp som information och propaganda.

Partiarbetet
Du har även ett större arbete där du ska skriva eller redovisa på lämpligt sätt, om ett parti bland de stora sju.
Vi har tittat översiktligt på dessa partiers huvudfrågor just nu samt vilka ideologioer som ligger bakom deras åsikter.

Din uppgift är att

• beskriva partiets ideologi
• beskriva partiets nutida politik
• ge exempel på hjärtefrågor just nu
• ge information om partiets historiska bakgrund
• beskriva partiets stödpartier och tala om vilka likheter dessa partier har
• beskriva partiets politiska motståndare och vilka skillnader som finns mellan dessa partier
• beskriva partiets presentation av sig själv utifrån det material du använder
• samt att du även ska ha en egen åsikt där du talar om vad du tycker är bra och vad som är dåligt med det parti du undersöker. Du ska, så klart, också tala om varför du tycker som du gör.

Din redovisning består av något som du kan lämna över till mig, på ett eller annat sätt. Du kan skriva i ditt skrivhäfte, på lösblad eller kanske i bloggform. Du kan lämna över det till mig via e-post eller på något annat fiffigt sätt som du kommer på. Huvudsaken är att jag får in något från dig som visar på vad du kan!

Tid?
Plakatpromenaden tar en timme lite drygt att genomföra och kanske en timme till när du funderar för dig själv var du nu befinner dig.

Partiarbetet tar lite längre tid där några lektioner går åt till genomgångar av partier och hur Sverige styrs.

• Du ska jobba själv i boken eller i häfte för att få lite mer information kring hur det fungerar i Sverige, det här med politik.
• Du ska ta reda på information som rör ditt parti och de partier du vill jämföra med och detta kan kräva en veckas jobb. (4 klocktimmar).
• Du ska sätta samman och presentera ditt arbete vilket tar ca 2 klocktimmar.

Totalt ska arbetet klaras av på tre veckor (12 klocktimmar) och behöver du mer tid än så så blir det till att jobba hemma.