Bloggen läggs på is och görs om

Hej på dig!
Det är nya tider och skolan genomgår en större förändring i och med att den har fått nya regler kring sig. För grundskolan handlar det mycket om att den nya läroplanen ser lite annorlunda ut än den gamla och därför måste även det som vi jobbar med göras om till viss del.

Detta innebär att tipsbloggen inte kommer att fyllas på som den tidigare gjort. Jag kommer nu i första hand att fylla på med tips inne i vår plattform, Ping Pong istället så att ni som elever får den informations om är aktuell för er just nu.

Som det ser ut idag så kan det bli väldigt förvirrande om jag fortsätter att fylla på Tipsbloggen med nytt material eftersom två uppgifter kan se snarlika ut och där den ena inte fyller de nya kraven.

Innehållet kommer att finnas kvar men det kommer inte att uppdateras som det ser ut idag.

Jag hoppas på mer tid för denna blogg framöver men just nu får ni hålla tillgodo med andra vägar till ny information.

Tack ska ni ha!

Hälsar
Lars Thim

År 8: Frågor att besvara i kommunarbetet

Alla de obligatoriska uppgifterna måste finnas med
Vad vill du ska finnas där?
Hur ska allt betalas?
Hur ska du locka fler människor till din kommun?
Måste du investera för att locka?
Hur lång tid tar det innan din kommun börjar gå bra?
Vad krävs av din omgivning för att det ska fungera bra?

Vilket parti tycker mest som du i din kommun?

År 8: Kommunen

Varsågoda!
Här följer bildspelet som handlar om hur en kommun fungerar.

Kommunen år 8

View more presentations from Lars Thim.

År 9: Orsaker till konflikt

En första uppgift inför världskrigsavsnittet som vi kommer att gå igenom:


10 orsaker till konflikt
Du ska under våra genomgångar sammanställa tio orsaker till konflikt där vi sedan får en gemensam lista i klassen som ska in i provet om Första världskriget.

Kom ihåg att anteckna sådant som du tycker verkar vara orsaker till att människor bråkar när vi pratar om de två stora konflikterna under 1900-talet. En fördel för dig om du har flera bra synpunkter på detta, dels eftersom jag (Lars) ser att du har tänkt till kring detta men också på så sätt att det sannolikt är så att dina punkter kommer med på provet.

Länktipsen uppdaterade

Länkarna till webplatser om världens länder är uppdaterad. Bra att surfa runt på dessa platser för att finna statistik i olika former till arbetet om fattiga- och rika länder i år 9.
Klicka dig vidare dit för en titt via http://timpdjup.blogspot.com/2010/03/ar-9-lanktips-till-iu-landsuppgiften.html

År 7: Prov om Massmedia, del 2

Hej på er!

Vi drog igenom vad provet skulle innehålla härom dagen och för dig som kanske inte kommer ihåg eller inte var där så kommer här en repetition.

Från händelse till nyhet
Sid. 132-133: Från händelse till nyhet. Från avsändare till mottagare.  Här beskrivs alla led som handhar en nyhet från händelse tills att den visas i TV. På sid 140-141 beskrivs samma sak fast med en reporter som rapporterar från en händelse som sedan presenteras i en dagstidning. Du ska kunna beskriva denna kedja samt vilka problem som uppstår.

En bra nyhet
Sid 135: Vad är en bra nyhet? Utifrån fyra kriterier ska du kunna redogöra för vad en bra nyhet är.

1. En nyhet ska vara Färsk: Att något nyss hänt är intressantare än att det var länge sedan det hände.
2. En nyhet ska ske nära: När något händer nära läsaren så är nyheten bättre. Det kan vara närhet geografiskt och känslomässigt.
3. En bra nyhet ska vara dramatisk och ovanlig: saker som händer varje dag eller upplevs som "vardag" blir inte särskilt bra nyheter men om det som händer är unikt så blir det en bra nyhet. Är det dessutom dramatiskt och spännande så blir det ännu bättre.
4. En bra nyhet ska vara känsloladdad: Även små händelser kan vara intressanta om de väcker känslor hos mottagaren.

Vinklad information
Sid 136: Vad är vinklad information? Du ska kunna förklara hur väldigt många nyheter är vinklade på olika sätt.

Alla människor upplever sin omvärld på lite olika sätt. Även om två personer ser samma sak så kommer de senare att berätta om denna händelse på lite olika sätt. De vinklar sin berättelse utifrån sina egna förkunskaper och sina egna känslor om vad som är intressant och inte.

Vi väljer ut saker att berätta, vi gör ett urval och det är viktigt att vi funderar över vem som är avsändare av information och varför personen berättar om just detta. Det är viktigt att vara kritisk till källan.


Att vara kritisk
Sid 137: Att vara kritisk. Vad innebär det att vara kritisk eller ha ett kritiskt förhållningssätt?

För att inte bli lurad så måste varje person alltid fundera över vem det är som sänder ut ett budskap och varför?


Kontroll av media
Sid 138-139 Kontrollen av media. Media kontrolleras också och får inte skriva hur eller om vad som helst. Du ska kunna beskriva hur media kontrolleras.

Man får skriva om nästan vad som helst i Sverige med vissa små undantag. I Sverige anser mna att det är viktigt att alla har rätt att ha egna åsikter och att få uttrycka dessa.

Tryckfrihetsförordningen
Media litar till tryckfrihetsförordningen som handlar om att varje medborgare ska ha rätt att fritt uttrycka sig i skrift.
Undantaget är att man inte får förtala eller direkt förolämpa någon.

Yttrandefrihetsgrundlagen
Lagen kom 1992 så den är inte så gammal och den gäller för radio och TV.
Den handlar om att alla måste få möjlighet att föra fram sina åsikter.

Det är viktigt med debatter, alltså att flera människor med olika åsikter får möjlighet att diskutera olika sätt att se på olika saker. Detta är viktigt för demokratin i Sverige. Alla ska på något sätt ha möjligheten att ifrågasätta det som våra politiker säger och gör.

Censur och diktatur
Vi vill inte ha censur i en demokrati. Censur är när någon eller några förhandsgranskar information och hindrar viss information från att nå andra människor i t.ex. ett land.

I en diktatur, som är motsatsen till en demokrati, vill man ofta tysta dem som tycker annorlunda. Ingen debatt sker och folket får inte reda på att det finns alternativ till det liv de lever. De vet inget annat och vet därför inte att de kanske har det riktigt dåligt.


Etiska regler
Sid. 142: Etiska regler. Vilka är de och vad innebär de? Vad måste någon som ger ut en tidning eller driver en TV-kanal tänka på?

• Ge korrekta nyheter: Alla nyheter ska vara sanna. All information måste vara kontrollerad så att det inte är lögner som sprids.
• Döm ingen ohörd: En tidning får inte hänga ut en person med bild eller namn och påstå att personen har gjort något om det inte är bevisat. Först när någon är fälld i domstol får man skriva eller berätta om det.
• Ge plats åt bemötanden: Det är viktigt med debatter. Alla måste få säga sitt och berätta sin åsikt eller sina synpunkter på det som hänt om man på något sätt är inblandad. Båda sidor i ett gräl måste få säga sitt.
• Respekt för människor: Inte lämna ut personlig information i onödan.
• Vara varsam med bilder: Bilderna kanske visar mer än vad som beskrivs i en artikel. Kanske är andra människor med på bilderna som inte har med saken att göra.
• Vara försiktig med namn: Att gå ut med namn på personer som kanske varit inblandade i något ska man helst undvika eftersom det är svårt att vara helt säker på allt som hänt och vem som gjort vad.

Bilder
Sid 144: Luras med bilder. Du ska utifrån analysmodellen kunna fundera över om en bild är manipulerad, ändrad, på något sätt.

Vad är egentligen sanning? Kan vi vara säkra på att vi alltid ser vad som är sant om det finns "bildbevis"? Nej, så är det förstås inte. Var noga med att titta på vad bilden visar och om det du ser är troligt. Kan det ha hänt? Kan det ha sett ut så som på bilden? Är bilden manipulerad på något sätt? Små och stora ändringar görs i bilder och då är de manipulerade.

Analysmodell

• Vad ser jag?
• Vilka tankar och känslor ger bilden?
• I vilket sammanhang är bilden tagen?
• Varför har just denna bild använts?
• Stämmer bildtexten?

Provet innehåller dessa delar där en del frågor är rent faktamässiga medan andra handlar om vad du tycker och varför du tycker som du gör.

Weblektion 2 avklarad

Nu har vi loggat ut för denna gång och nya erfarenheter läggs till de tidigare. Visst finns det mycket att utveckla och göra bättre men det känns so om vi kan fortsätta med detta på något sätt. Hur? Ja, det får vi se framöver.

Alla elever i klassen samlas i ett och samma chattfönster

Dagens lektion gick till så att vi hade en gemensam grupp i FB där vi alla samlades i en chatt. Tanken var att vi där skulle kunna diskutera tillsammans som vi gör i klassrummet men så blev det inte riktigt denna gång. Framöver hoppas jag att vi slipper fundera över tekniken så mycket och fokusera på jobbet men det är helt ok att vi gör som vi gör just nu.

Källkritik och diskussion kring innehållet på websidor

Friskt vågat hälften vunnet!

Utvärdering av lektionen i det fysiska klassrummet dagen efter

Skriver mer om detta försök på min Lärarlyftsblogg för dig som är intresserad att veta mer.

År 9: Första weblektionen avklarad

I förmiddags genomförde vi vår första weblektion i klass 9if. Jag tycker att det gick riktigt bra för att vara första gången. Jag (Lars) satt i mitt arbetsrum med datorn igång och Facebook på skärmen. Eleverna satt där de hade tillgång till en dator. Tyvärr är datortätheten "låg" på skolan så de fick sitta där de tyckte att det var lämpligt.

Jag loggade in tio minuter innan klockan slog åtta så att jag var på plats när eleverna "kom till skolan". Inloggningen i Facebook blev också det samma som närvaro på lektionen. Jag eller eleven startade upp en chatt med mellan lärare och elev så att vi kunde börja jobba. Elevernas uppgift var i grunden att jobba med sin uppsats där de skulle söka information om de länder de valt att beskriva när det gäller fattigdom och rikedom.

Eleverna blev nu själva informationssökare och jag tittade på innehållet och gav en kort kommentar om jag trodde att det var bra källor. Sedan skrev jag ut materialet på papper om eleven ville ha det så. Vi har ju även lite ont om böcker så det här är nog en bra väg för oss att gå just nu.

Eleverna skötte sig jättebra. Jag såg ju inte allt vad de gjorde där de satt men de utförde uppgiften på ett riktigt bra sätt. Det var kul att jobba så här och jag har redan ett par idéer om hur detta kan utvecklas. jag har massor av idéer men alla går inte att genomföra just nu.

Vi kan t.ex. jobba i en gemensam chat där eleverna direkt kan hjälpa varandra. Vi kan lägga upp ett länkbibliotek tillsammans där andra kan gå in och hämta källor. Det finns massor att utveckla när det gäller samarbete och även framöver hur vi publicerar elevernas arbeten.

Jag hoppas att detta var första gången av många och inte sista gången vi gör detta.

Vad tycker du?

Weblektion med klass 9if

Har vi gjort det här förut eller...?
Nej, jag tror inte det. Vi håller en weblektion imorgon tisdag (29/3-11) med klass 9if.

Vi loggar in och får närvaro klockan 08.00, precis som om vi suttit i samma rum. Sedan följer en lektion via chatten i Facebook där eleverna får skicka länkar till sidor som de vill ha kollade av mig. Vi kan diskutera källkritik, källornas relevans och hur det är att söka information på nätet alldeles själv. Lektionen avslutas klockan 9.30 för efterarbete med utskrifter och eventuell restid för eleverna så att de inte missar nästkommande lektion.

Lätt/svårt/bra/dåligt/mycket/lite och alla andra funderingar vi får är intressanta.

Denna lektion körs i samband med att klass 9if jobbar med ett uppsatsarbete gällande I/U-land i SO samt svenska.

jag hoppas att detta faller väl ut och att vi kan göra det igen om vi tycker att det är bra.

Hälsar
Lars Thim
SO-lärare på Fuxernaskolan

År 9: Målen i svenska och so för Uppsatsarbetet om I/U-land

För att du ska kunna göra en bra uppsats så får du här möjlighet att jämföra det du skriver om med målen i svenska och so.

För godkänt (G)
Svenska
- Alla delar för uppsatsen skall finnas representerade i ditt arbete
- Röd tråd arbetet igenom
- Tillämpa skrivreglerna korrekt

Samhällskunskap
Ha grundläggande insikt om ekonomiska samband på privat-, lokal och global nivå (G)
Kunna sammanställa olika kunskapskällor (G)

Geografi
Känna till I- och U-länders olika förutsättningar, möjligheter och problem (G)
Känna till lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor (G)

För Väl Godkänt (VG)
Svenska
- Varierat språk och vältillämpade skrivregler
- Fördjupad diskussionsdel
- Hur gick undersökningen och varför. Reflektera!

SO (Samhällskunskap & Geografi)
Fördjupade kunskaper: Bredda och fördjupa utifrån baskunskaperna genom jämförelser, reflektion och slutsatser samt kunna använda sig av centrala ämnesbegrepp.  (VG)

Det är allstå viktigt att du har egna funderingar kring det du skriver och att du använder ett språkbruk eller ordval som är lämpligt i sammanhanget för att nå målen för VG både i svenska och so.

För Mycket Väl Godkänt (MVG)
Svenska
- Jämför, dra slutsatser, där du ger goda exempel som motiverar dina tankar
- Få störande moment i språk och formalia

SO (Samhällskunskap & Geografi)
Fördjupade kunskaper: Förståelse för olika perspektiv, se samband, göra överväganden, ta ställning och argumentera för sin ståndpunkt utifrån samhälleliga teorier och metoder. Eleven ska också kunna definiera problem och dra slutsatser utifrån ett samhälleligt perspektiv och använda sina kunskaper i nya sammanhang. Eleven skall också kunna bedöma olika källors relevans samt skilja på fakta och värderingar.
Eleven måste kunna ta ställning och argumentera för sin ståndpunkt genom att studera geografiska teorier och metoder. Eleven ska också kunna definiera problem och dra slutsatser utifrån ett geografiskt perspektiv och använda sina kunskaper i nya sammanhang. (MVG)

För det högsta betyget i ämnena är det viktigt att du kan dra egna slutsatser utifrån det du beskriver och att du kan motivera detta på ett bra sätt.


Övrigt
Historia och religion
Målen för historia och religion kan också komma in i arbetet om du skriver om t.ex. hur den historiska förändringen i landet påverkat dess ekonomi eller hur religionen har påverkat utvecklingen i landet eller länderna. Konflikter påverkar och har påverkat länders rikedomar och känslan av att må bra.

År 7: Jordens Yta

Jordens yta ge år 7

View more presentations from Lars Thim

År 7: Lag och rätt - Uppgift om Brott

För att avsluta arbetet kring det här med brott och straff kommer här en uppgift för dig att fundera kring.

Uppgift

• Läs en tidning, titta på tv eller läs på internet om ett brott som begåtts.
• Beskriv vad det är som hänt och vilka som är inblandade.
• Beskriv vilket brott det är som begåtts samt brottsrubriceringen, alltså vad brottet officiellt heter.
• Beskriv vilket straff som utdömts om så har skett.
• Tala om vad du tycker om detta. Tycker du att det är rimligt att dömas till det straff som utdömts i förhållande till brottet som begåtts? Motivera, tala om varför du tycker det.
• Fundera kring varför vi har olika typer av straff över huvudtaget.

Uppgiften ska redovisas muntligt för att vi ska kunna diskutera kring detta. Uppgiften ska även lämnas in skriftligen efter att den muntliga presentationen är gjord.

År 7: Källkritik - Uppgift om tidningsartikel

Uppgiften om en tidningsartikel och källkritik går ut på att du ska vara just källkritisk.

1. Använd dig av en artikel med bild som du hämtar från en tidning eller från en webtidning.
2. Analysera den utifrån "ditt sunda förnuft" som vi diskuterat tidigare. (Är det möjligt, är det troligt, finns det många källor, var det länge sedan?)
3. Titta på artikeln som att det är information till dig. Jämför detta med en annons, reklam, och fundera över skillnaderna och likheterna.

Tips: På Aftonbladet.se finns det iband annonser, reklam, insprängt mellan artiklarna. Här kan du hitta exempel på reklam som ser ut som vanliga artiklar. Lurigt va?

År 7: Källkritik - Power Point

Nedan följer den PowerPoint vi pratade kring när vi diskuterade källkritik.

Källkritik

View more presentations from Lars Thim.

År 9: Uppsats om Fattiga och rika länder

Samarbete med svenskan

Under sex veckor skriver klassen en uppsats om fattiga och rika länder i världen. Uppsatsen är ett samarbete mellan svenskan och so där främst mål i geografi och samhällskunskap behandlas.

För att uppsatsen ska bli en uppsats så måste man följa någon typ av mall och den presenteras nedan.

Att skriva en uppsats
Inledning:
I inledningen ska du fånga läsarens intresse och presentera ditt ämne. Varför har du valt just detta ämne? Varför är du intresserad av just detta ämne?

Syfte:
Vad är syftet med uppsatsen? Vad vill du ta reda på med uppsatsen? Syftet ska kunna sammanfattas med en till två meningar?

Frågeställningar:
Bryt ned syfet i frågor. Frågorna får inte ha ja och nej som svar utan ska gå att diksutera kring. Två till tre frågor är lagom.

Metod:
Vilken metod har du använt för att komma fram till resultatet? Du kan t.ex. söka på internet eller i bibliotek men du kan även intervjua någon eller hitta information på annat sätt.

Fakta:
Nu presenterar du alla fakta och har en diskussion om ämnet. Det är här som själva brödtexten är. Du kan dela in detta stycke i underrubriker för att få bättre ordning på upsatsen. Försök att vara så opersonlig som möjligt här.

Sammanfattning:
Nu sammanfattar du din uppsats kort. Upprepa syfte och frågor och diskutera om du har fått svar på dina funderingar. Här kan du även bli personlig och diskutera egna idéer.

Källor:
(Exempel på källor)
Bok: Wahlberg, Karin (2007) Tröstaren. Stockholm: Bonnierförlagen.

Uppslagsverk: Nationalencyklopedin (1989-1996). Höganäs: Bra Böcker

Nätet: Wikipedia-Den fria encyklopedin /Källförteckning (Senast uppdaterad 2009-10-31) [Elektronisk] Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki... [2010-01-11]

År 9: Buddhismen - Del 2 av 2

Här följer fortsättningen på sammandraget om Buddhismen.

Läran sprids
Buddhas lära sprider sig från område till område och från folkgrupp till folkgrupp. Under 200-talet f. Kr. såg kung Ashoka hur allt krigande ledde till lidande för alla inblandade och att allt som skedde var nedbrytande för människan. Ashoka bestämde sig därför för att följa Buddhas lära och vända allt som bröt ner till något såm bygger upp istället. Han började därför bygga bostäder, skolor och sjukhus till alla fattiga.

För att få grepp om vad Buddhismen är så ska vi nu titta på de delar vi tidigare tittat på i andra världsreligioner.

Buddhismens heliga texter
Liksom många andra heliga texter så har en muntlig tradition skrivits ner under en längre tid. Dessa texter sammanställs i större samlingar och böcker som så småningom bildar en religions heliga texter.

I Tripitaka återfinner vi tre heliga texter
Vinaya, som är munkregler för den som väljer att leva som munk.
Sutta, som är berättelsen om Buddhas liv.
Abhidamma, som är tolkningar av andra heliga skrifter.

Det är inte så svårt att se likheter med andra religioner där det nästan alltid finns liknande skrifter. Regler finns i alla olika religioner liksom berättelser om olika personers liv och leverne. Tolkningar är alltid intressant eftersom en religion ofta innefattar ett flertal tolkningar som ibland är så olika att de lika gärna kan kallas fär egna religioner. Ibland blir tolkningar från olika religioner så lika varandra att de har mer gemensamt än med "den egna religionen".

Uppdelning av Buddhismen (olika grenar)
Inom Buddhismen finns två stora grenar liksom i andra stora religioner. Olika tolkningar, och ibland geografiska skillnader, gör att en stor religion delas in i mindre delar för att tillgodose så många som möjligt i deras trosuppfattning.

Här finns
Theravada: En strängare form av B. som återfinns i Sydligare delar av Asien.
Mahayana: En mer vidsynt och liberal form av B. som finns i norra delarna av Asien.

Heliga platser
Stupan eller Dagoban är byggnader inom buddhismen och innehåller aska eller reliker från Buddha. Pagoden har en annan utformning och finns främst i Östasien och Kina.

Budskapet och läran

• Inom Buddhismen skiljer det sig enaning från de andra religionerna och främst kan man se en skillnad i att det inte finns någon Gud. Buddha är ingen Gud!
• Allt som människan gör under sin livstid ses som grunden till hur den människans liv ska "bedömmas".  Det är människan själv som står i centrum och måste själv arbeta för befrielsen ur det ständiga kretsloppet. Det hjälper alltså inte att be till en gud om hjälp med detta utan det är du själv som måste göra det rätta.
• Det gudomliga har inget egentligt inflytande över ditt liv.
• Kastväsendet som fortfarande finns kvar har ingen betydelse enligt Buddhisterna. Dt påverkar inte hur god eller "bra" du är utan allt beror på vad du gör och vilka beslut du tar.
• Allt hänger ihop i en orsakskedja. Allt som händer beror på tidigare handlingar och beslut och det finns inget som är evigt utan allt förändras hela tiden, inget är bestående.
• Karma är det som styr hur ditt liv har varit. Allt gott och allt ont summeras men själen är inte odödlig som inom Hinduismen utan här är det dina handlingar och resultatet av dessa som förs vidare.

De fyra ädla sanningarna

1. Sanningen om lidandet - Kropp och själ kommer att känna lidande
2. Sanningen om lidandets uppkomst - Lidandet kommer ur det begär vi ständigt känner till olika saker
3. Sanningen om befrielsen från lidandet - Det enda sättet att slippa lidande är att stoppa begäret
4. Sanningen om den åttafaldiga vägen - Det finns en väg att gå, ett sätt att leva för att slippa begäret

Den åttafaldiga vägen

1. Tro på Buddhas lära
2. Tänk goda tankar
3. Gör goda gärningar
4. Tala kärleksfullt
5. Rätt yrke - Inte skada andra
6. Sträva mot upplysningen
   -------------------------------------
7. Bli inte upprörd över sådant som hör den här världen till (Munkregel)
8. Öva på att försjunka i sig själv på rätt sätt (Munkregel)

Fem regler för livet

1. Inte skada eller döda - En sann buddhist strävar efter att aldrig skada eller döda något levande.
2. Inte stjäla - En sann Buddhist tar inte något som inte tillhör honom eller henne.
3. Inte vara otrogen - Ett löfte till någon får inte brytas.
4. Inte ljuga - Att medvetet säga något till en annan som man vet inte är sant är inte tillåtet för en sann Buddhist.
5. Inte använda droger - Att använda sig av något som kan skada den egna kroppen, alltså något levande, är inte tillåtet.

Nirvana
När en Buddhist uppnår Nirvana och har blivit fri från begäret helt och hållet utsläcks denna helt och hållet. Det är en befrielse från det värdsliga.

År 8: Franska revolutionen - Ett inlämningsarbete

Under arbetet med franska revolutionen har du haft möjlighet att välja att göra ett inlämningsarbete sitället för att göra prov. Du har då fått instruktioner om hur det ska gå till men de kommer här för att göra det enklare för dig att ha tillgång till informationen även utanför skolan.

Känd målning som visar på hur Frankrike vinner sin frihet.

Inlämning om franska revolutionen
I inledningen av ditt arbete ska det finnas en sammanfattning av tiden mellan stormningen av Bastiljen och den tid då Napoleon tar över makten i Frankrike. Den ska innehålla allt vi gått igenom i korthet eller at du väljer andra källor och redovisar kortfattat vad som händer under revolutionen och varför det händer.

Till detta ska du också skriva en fördjupning där du väljer själv vad innehållet är. Plocka något ur det vi gått igenom och beskriv det mer ingående. Det kan vara en plats, en person eller kanske en händelse. Tala om för läraren så fort du vet vad du vill skriva om så att du kan få stöttning i ditt arbete kring just din fördjupning.

Giljotineringar var familjenöje när det begav sig.

Du skriver en text fritt till formen men det kan alltid utvecklas och göras bättre genom att t.ex. ha med källor till var du hittat din information.

Det är alltid intressantare och lättare att hitta kopplingar till högre betyg om du har mycket egna funderingar och tankar i texten. Skriv t.ex. "jag tror att..." eller "Min åsikt är att..." så att läraren tydligt ser var du funderar och drar slutsatser själv.

Inlämningen av arbetet sker vid det tillfälle då klassen har provtid. Viss redovisning inför klassen kan förekomma i anslutning till detta tillfälle men det bestämmer vi i klassen i så fall.

Nya Läroplanen - Kursinfo för grundskolan

Gå in och titta på det här. Pdf som behandlar kapitel 1 och 2 i den nya läroplanen LGR11.

År 7: Atmosfären

Här kommer den efterlängtade Power Pointen om atmosfären. Liksom tidigare faller vissa rubriker bort och en del effekter fungerar inte heller. Nåja, hänger du med på lektionerna så är det nog inget problem eftersom jag går igenom allt där.

Hoppas att du har nytta av den.

Atmosfären ge år 7

View more presentations from Lars Thim.

Hälsningar

Lars Thim

År 8: Amerikanska revolutionen - Artikel i Philadelphia Tribune

Hela genomgången om vad som händer innan den amerikanska revolutionen

Uppgiften:
The Philadelphia Tribune

Morgonmöte den förste juli år 1776.

Redaktionen har precis vaknat till liv när Billy kommer inspringande. Något stort var på gång i Philadelphia.

”Chefen, chefen! De har samlats nu, de tretton!” Billy var alldeles till sig av upphetsning och välte ut en kaffekopp som stod liter slarvigt på ditt bord. Det kalla kaffet rann ut över dina röriga papper och ner på dina skor.

”Men vad i hela…” Ingen idé att fortsätta skälla. Billy var redan inne hos chefen. Kanske bäst att tjyvlyssna på vad som sägs där inne, tänker du.

”Ja, med tanke på vad som hänt så är det kanske inte så konstigt”, sa chefredaktören på tidningen.

Reportrarna vaknade till liv och förstod att det var nu eller aldrig. Skulle man få ett scoop under sin livstid så var det bara att ta på sig bästa murvelstassen och ge sig ut i vimlet och skriva. Strider hade förekommit under ett år nu så det gällde att vara försiktig. Det påstods att 30 000 brittiska soldater stod beredda att gå till anfall vilken dag som helst.

”Se till att få med detta nu! Vad är det som händer?” Chefen skriker upphetsat åt Billy som redan har börjat skriva på sin rubrik i huvudet. ”Frihet för kolonierna”, mumlar Billy lågt för sig själv. ”Det här är min story!”, skriker han och knuffar undan dig så att du ramlar baklänges ner i kaffepölen på golvet. Inte en gång till, tänker du. Den här gången är det jag som ska briljera framför chefen med århundradets historia.

Vad var det som hade hänt?

Varför hände det och vad händer sen?

Lycka till!

En bra berättelse kan ge dig berömmelse och stora journalistpriset. Stålar och lite snofsigt umgänge skulle inte heller vara fel.
------------------------------------------------------------------------------------------

Din uppgift är nu att skriva en artikel om händelsen i Philadelphia när tretton personer träffas för att skriva självständighetsförklaringen för amerikas förenta stater.

Första delen av genomgången om den amerikanska revolutionen

Gå tillbaka till den tiden då människor flyttar från Europa till Amerika för att kolonisera den nya kontineten. För att kunna tala om varför något händer så behöver man gå tillbaka och beskriva vad som händer innan det händer. Där kan man hitta förklaringen till att något inträffar.

Andra delen av genomgången om amerikanska revolutionen

Du kan  börja din artikel i det som händer just denna dag, 1 juli år 1776, för att sedan beskriva varför det händer.

Tredje och sista delen där självständighetsförklaringen skrivs år 1776

En bekrundsbeskrivning är alltid viktig för att vi ska förstå varför vi har det som vi har det. Det vi lär oss av historien är det enda vi kan dra lärdom av. Framtiden har ännu inte hänt och kan därför inte vägleda oss dit. Det enda vi kan titta på och dra lärdom av är historien.
 
Artikeln ska innehålla:

• Rubrik
• Ingress
• Bild
• Bildtext
• Brödtext
• Namn

ITK-resa till London

Äntligen börjar det röra på sig. Tankarna om att modernisera vår undervisning har kommit igång och tagit fart.
Är nu på besök i London där vi besöker BETT-mässan samt olika studiebesök. Är nu i Kent på föreläsningar om hur "New Line Learning Academy" har gjort för att nå bättre resultat med hjälp av ikt.



Börjar bli lite öm i sittmuskeln nu men det är intressant...


- Posted using BlogPress from my iPhone